06 Konkursbevakning och utdelningsförteckning

1 Allmänt

I 12 kap. i konkurslagen (120/2004, KonkL) finns bestämmelser om konkursfordringar, bevakning och utredning av fordringar. I 13 kap. i lagen finns det bestämmelser om förslaget till utdelningsförteckning samt om bestyrkande av utdelningsförteckningen. I fråga om konkurser som berör borgenärer från andra EU-medlemsstater iakttas även Europaparlamentets och rådets omarbetade förordning om insolvensförfaranden (2015/848, nedan insolvensförordningen) som innehåller tvingande bestämmelser.

På insolvensförfaranden som påbörjats senast 26.06.2017 iakttas fortfarande den tidigare gällande insolvensförordningen (Nr 1346/2000).

Konkurslagen utgår från att en borgenär ska bevaka sin fordran skriftligen för att få utdelning för sin fordran ur de medel som överlåtits till konkursen.

Boförvaltaren ska fastställa en bevakningsdag, om en ansökan om att konkursen ska förfalla inte har gjorts när boförteckningen färdigställts. Boförvaltaren ska utan dröjsmål meddela bevakningsdagen till Rättsregistercentralen som för in uppgifterna i registret som publiceras på det allmänna datanätet samt till gäldenären och de borgenärer som man känner till. Boförvaltaren ska också se till att bevakningsdagen kungörs, om en kungörelse behövs på grund av antalet okända borgenärer eller någon annan orsak.

Boförvaltaren ska göra upp ett förslag till utdelningsförteckning om hur de medel som ingår i boet ska fördelas mellan borgenärerna. Förslaget ska sändas till borgenärerna och gäldenären, vilka utöver boförvaltaren har möjlighet att bestrida fordringar som tas upp i förslaget till utdelningsförteckning. Till god boförvaltningssed hör att boförvaltaren medverkar till att eventuella oenigheter avgörs genom förlikning.

När boförvaltaren har hört de delaktiga ska han eller hon göra upp boförvaltarens utdelningsförteckning i vilken han eller hon på basis av bestridandena och yttrandena gör de ändringar han eller hon anser vara nödvändiga. Boförvaltarens utdelningsförteckning fastställs av konkursdomstolen som också avgör bestridanden rörande bevakningar.

2 Åtgärderna vid konkursbevakning

2.1 Fastställande av bevakningsdag

Till boförvaltarens uppgifter hör att bestämma bevakningsdagen när boförteckningen och gäldenärsutredningen har blivit klar. Bevakningsdagen ska bestämmas utan ogrundat dröjsmål, om ingen framställan görs om att konkursen ska förfalla.

Enligt 12 kap. 5 §1 mom. i konkurslagen ska bevakningsdagen infalla tidigast en månad och senast två månader efter att boförvaltaren bestämt bevakningsdagen.

I vissa exceptionella fall kan valet mellan att göra en framställan om att konkursen ska förfalla eller att fastställa en bevakningsdag bli svårt. I detta fall kan boförvaltaren av grundat, vägande skäl skjuta upp avgörandet. Denna situation kan bli aktuell när

• slutförandet av konkursgäldenärens bokföring eller en särskild granskning av förvaltningen och räkenskaperna pågår,
• en ansökan i enlighet med 66 § 2 § mom. i lagen om företagssanering (FSL, 47/1993) är anhängig i en domstol,
• boet inte har tillräckligt med medel för ett fortsatt förfarande, men det enligt en motiverad bedömning högst sannolikt kommer att flyta in medel till boet eller
• en borgenär har tagit på sig kostnadsansvaret för att driva en viss talan.

Om boförvaltaren inte fastställt en bevakningsdag inom en månad från det att boförteckningen och gäldenärsutredningen färdigställts, ska han eller hon i ärendehanteringssystemet för företagssaneringsärenden Kosti lagra ett meddelande, som redogör för orsaken till dröjsmålet. Delegationen rekommenderar att boförvaltaren meddelar sitt dröjsmål också till gäldenären och ett betydande dröjsmål också till konkursdomstolen. Ett nytt meddelande om att dröjsmålet fortsätter ska lagras minst var sjätte månad i Kosti. Boförvaltaren ska alltid försäkra sig om att borgenärerna inte förorsakas någon direkt skada av att fastställandet av bevakningsdag uppskjuts, till exempel på grund av att fordringarna preskriberas eller någon annan anledning.

2.2 Meddelande om bevakningsdag

Boförvaltaren ska utan dröjsmål sända ett meddelande om bestämmandet av bevakningsdag till Rättsregistercentralen som för in uppgifterna i konkurs- och företagssaneringsregistret som publiceras i det allmänna datanätet. Delegationen rekommenderar att boförvaltaren gör meddelandet till Rättsregistercentralen via Kosti, då informationen om bevakningsdagen överförs elektroniskt till Rättsregistercentralen. Om boförvaltarens kontaktuppgifter avviker från de uppgifter som syns i konkurs- och företagssaneringsregistret (https://maksukyvyttomyysrekisteri.om.fi/), ska boförvaltaren anmäla de nya kontaktuppgifterna per e-post till Rättsregistercentralen: [email protected].

Enligt 22 kap. 4 § i konkurslagen ska ett meddelande om konkursbevakningen dessutom skickas till gäldenären samt de borgenärer som lämnat sina kontaktuppgifter till boförvaltaren eller som boförvaltaren på annat sätt fått kännedom om.

Då det gäller borgenärerna som avses i insolvensförordningen ska meddelandet sändas på det sätt som förutsätts i förordningen.

Boförvaltaren ska se till att en kungörelse om konkursbevakningen publiceras i Officiella tidningen, om kungörelse är nödvändig på grund av antalet okända borgenärer eller av någon annan orsak (KonkL 22 kap. 4 § 2 mom.). I detta fall rekommenderas det att boförvaltaren använder e-tjänsten på Officiella tidningens webbplats (www.virallinenlehti.fi) för att sända kungörelsen till tidningen. Kungörelsen gällande bevakningsdagen kan också sändas som en e-postbilaga (Word- eller RTF-format) på adressen [email protected].

Närmare föreskrifter om innehållet i en kungörelse finns i justitieministeriets förordning om konkursärenden (502/2004).

Det rekommenderas att man i anknytning till meddelandet om konkursbevakning påminner om att en bevakningsskrift sänds på sändarens ansvar. Dessutom kan borgenären uppmanas att i sin bevakningsskrift uppge bankkontot till vilket en eventuell utdelning senare kan betalas.

Borgenären är skyldig att till boförvaltaren meddela ändringar i sina kontaktuppgifter. Föreskrifter om gäldenärens skyldighet att medverka och att lämna uppgifter finns i 4 kap. 5 § i konkurslagen.

Delegationen rekommenderar att man i samband med informationen om konkursbevakningen underrättar de borgenärer vars fordran understiger 3 000 euro att de får en kallelse till borgenärssammanträdet eller en begäran om att meddela sin åsikt enbart om de i förväg underrättar boförvaltaren om att de vill delta i beslutsförfarandet. Borgenärerna kan till exempel inkludera detta meddelande i bevakningsskriften. Rätten att inte sända kallelser till småborgenärerna gäller dock endast borgenärssammanträden och annat beslutsförfarande som äger rum efter bevakningsdagen.

I bilagan till rekommendationen finns en modell över den anmälan om konkursbevakning som ska överlämnas till borgenärerna och i vilken de nödvändiga kompletteringarna kan göras om exempelvis meddelande om bankkonto, ansvaret för avsändare av besvärsskriften och kallelsen till småborgenärer (bilaga 1).

2.3 Utländska borgenärer

Enligt artikel 12.2 i insolvensförordnigen avses med utländsk borgenär en borgenär, inklusive skattemyndighet och socialförsäkringsorgan i medlemsstaterna, som har hemvist eller säte i en annan medlemsstat än inledandestaten.

När en konkurs har börjat i Finland, ska boförvaltaren enligt artikel 54.1 i insolvensförordningen utan dröjsmål sända ett meddelande om saken till de utländska borgenärer som man känner till. Artikel 54.2 i insolvensförordningen innehåller en förteckning över uppgifter som ska ges till gäldenärerna. Boförvaltaren ska använda standardformuläret ”Meddelande om insolvensförfarande”.

I meddelandet inkluderas också en kopia av det i artikel 55 avsedda standardformuläret ”Anmälan av fordringar” eller information om var formuläret kan hämtas.

När det ovan nämnda meddelandet sänds är bevakningsdagen för fordringar dock tills vidare okänd. Av denna anledning kan boförvaltaren i meddelandet beträffande tidsfristen uppge att ett separat meddelande sänds, om det blir aktuellt med bevakning av fordringar i konkursen. Övrig information om hur borgenären ska meddela boförvaltaren om sin fordran kan sändas till borgenären redan i det första meddelandet (information om påföljderna i det fall att tidsfristerna inte iakttas, vem som tar emot bevakningen samt övriga yrkanden). I det fall att insolvensförordningen ska tillämpas används alltid den blankett som kommissionen sammanställt för meddelanden till borgenärer (länk nedan).

Det är möjligt att någon annan medlemsstat har lagt fram en begäran om handräckning till den ansvariga myndigheten i Finland för att driva in en offentligrättslig fordran i Finland. I detta fall driver den finska myndigheteten in den andra statens fordran som sin egen. Borgenären är dock den andra staten som framfört begäran om handräckning. Dessa fordringar omfattar bland annat skatter och tullavgifter. Meddelandet om konkursbevakning ska även i dessa fall göras i enlighet med insolvensförordningen till den andra medlemsstaten som begärt handräckning.

En borgenär som har sin bostadsort eller hemvist eller sitt stadgeenliga säte i någon annan medlemsstat än den stat där förfarandet har inletts, har rätt att i ett insolvensförfarande skriftligen uppge sina yrkanden. Borgenären kan meddela sin fordran på vilket som helst av unionens officiella språk, men det kan krävas att borgenären sänder en översättning av meddelandet på det officiella språket i staten där förfarandet har inletts eller på något av statens officiella språk eller ett språk som godkänts av denna stat. Anmälan om fordran kan göras genom att använda standardblanketten ”Meddelande om fordringar”.

De blanketter som kommissionen gjort upp för boförvaltaren och borgenären på olika språk finns på webbadressen:

https://e-justice.europa.eu/content_insolvency-447-fi.do?init=true

I fråga om andra än utländska borgenärer som omfattas av tillämpningsområdet för insolvensförordningen kan meddelandet om konkursbevakning ges på det sätt som passar bäst, till exempel genom att använda det förordningsenliga formuläret.

2.4 Bevakningsskriftens innehåll samt registrering av bevakningarna och förvaring av bevakningsskrifterna

De omständigheter som föreskrivs i 12 kap. 7 § i konkurslagen ska framgå av bevakningsskriften. Enligt 12 kap. 6 § i konkurslagen beaktas också meddelanden om fordringar som gjorts innan fastställandet av bevakningsdagen som konkursbevakningar.

Delegationen rekommenderar att man numrerar en bevakningsskrift med ett löpande nummer enligt den ordning i vilken de inkommit och att man på den antecknar den dag då den inkommit, så att det är möjligt att säkerställa att alla bevakningar ingår i förslaget till utredningsförteckning. Vad gäller meddelanden om fordringar som inkommer innan bevakningsdagen fastställts, rekommenderas det att numreringen görs senast i samband med fastställandet av bevakningsdagen eller redan då meddelandena om fordringar inkommer, om det bedöms att det är sannolikt att bevakning kommer att anordnas.

Delegationen rekommenderar att meddelanden om fordringar förvaras innan anordnandet av bevakningen avgörs på så sätt att de kan beaktas i anordnandet av bevakningen utan svårigheter. Boförvaltaren ska bevara bevakningsskrifter och meddelanden om fordringar som beaktats som bevakningar antingen i elektronisk form eller i pappersform. Det rekommenderas att en bevakningsskrift ändras genast då den inkommer till det format som det valda förvaringssättet förutsätter på så sätt att bevakningarna jämte bilagor förvaras i samma format och som en helhet. Meddelanden om fordringar kan omvandlas till en form enligt det valda förvaringssättet i samband med anordnandet av bevakningen. Det rekommenderas att bevakningsskrifter och meddelanden om fordringar som beaktats som bevakningar förvaras åtminstone fram till dess att slutredovisningen vunnit laga kraft.

Ett dokument som lagrats i Kosti och ett elektroniskt meddelande anses ha anlänt till mottagaren inom utsatt tid, om det anlänt på det sätt som uppges i 10 och 11 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndighetsverksamhet (13/2003).

2.5 Granskning och komplettering av bevakningsskrifter

Boförvaltaren ska kontrollera bevakningarnas innehåll samt huruvida de bevakade fordringarna är befogade och huruvida en förmånsrätt eventuellt hänför sig till dessa. Till god boförvaltningssed hör att boförvaltaren omsorgsfullt går igenom bevakningsskrifterna samt eventuella bilagor i behövlig omfattning. Omfattningen och noggrannheten av arbetet som läggs ned på granskningen ska stå i förnuftig proportion till nyttan av detta för borgenärerna. I detta sammanhang bör man beakta exempelvis värdet och karaktären av den bevakade fordran samt den förväntade utdelningsandelen.

Boförvaltaren kan på eget initiativ rätta en bevakning, om han eller hon upptäcker ett räkne- eller skrivfel eller något annat motsvarande uppenbart fel i bevakningen. Boförvaltaren ska informera borgenären om en rättelse som boförvaltaren gjort i borgenärens bevakning, om detta inte är klart onödigt.

Boförvaltaren ska begära att borgenären kompletterar eller rättar en bevakning, om boförvaltaren upptäcker en sådan brist eller ett sådant fel i bevakningen som är av betydelse för utredningen av fordran, och det inte är fråga om ett uppenbart fel. Denna situation kan bli aktuell till exempel om det i bevakningsskriften finns en intern motstridighet gällande penningbeloppet. En liknande motstridighet kan även föreligga mellan bevakningsskriften och dess bilagor. Boförvaltaren behöver inte begära en komplettering eller rättelse av bevakningen, om boförvaltaren själv kan rätta bevakningen eller om bristen inte har någon betydelse för utredningen av fordran.

Borgenären ska på begäran av boförvaltaren även sända de handlingar som behövs för att utreda borgenärens fordran. Om borgenären upptäcker en brist eller ett fel i sin bevakningsskrift, kan han eller hon även efter bevakningsdagen komplettera eller rätta sin bevakning. Efter bevakningsdagen kan dock en ny fordran eller ytterligare anspråk läggas fram endast i en avgiftsbelagd efterbevakning. Boförvaltaren kan i ett fritt formulerat meddelande informera borgenären om bristen och korrigeringsmöjligheterna. I kompletteringsuppmaningen ska boförvaltaren underrätta borgenären om att bevakningen kan bestridas eller eventuellt lämnas utan avseende, om den inte kompletteras. Borgenären kan bevaka sin fordran även genom att spara bevakningsskriften i Kosti. Därför ska boförvaltaren senast efter bevakningsdagen kontrollera om en bevakningsskrift har sparats i Kosti.

När bevakningsdagen fastställts, är det ovan refererade tillämpligt också på meddelanden om fordringar som ska beaktas som konkursbevakningar.

2.6 Bevakningsspråk

Borgenärerna kan sända meddelandet om fordringarna på finska, svenska eller engelska. Boförvaltaren ska begära en översättning av borgenären, om bevakningsskriften inte sänds på något av dessa språk och boförvaltaren anser att en översättning av besvärsskriften behövs. Borgenären kan skicka en översättning av skriften till finska, svenska eller engelska. Att en bevakningsskrift är avfattad på ett främmande språk är inte en grund för att lämna den utan avseende.

Boförvaltaren ska se till att innehållet i skriften till behövliga delar översätts till finska, svenska eller engelska, om borgenären inte på uppmaning sänder en översättning av skriften. En översättning behövs endast av de delar i bevakningsskriften som är nödvändiga för att kunna redogör för skriftens innehåll i förslaget till utdelningsförteckning.

Översättningskostnaderna kan dras av från den utdelning som borgenären får, om bevakningsskriften har tillställts på något annat språk än finska, svenska eller engelska och borgenären inte har låtit översätta skriften.

2.7 Fordran i främmande valuta

I en konkurs kan en borgenär kan bevaka en fordran i valutabelopp i den aktuella valutan.

Boförvaltaren ska omräkna en fordran som bevakats i främmande valuta till dess eurobelopp. Fordrans värde bestäms av valutakursen den dag då konkursen inleddes. Som omräkningskurs kan man använda Europeiska centralbankens valutakurs (eurokurs) den dag när konkursen inleddes.

2.8 Beaktande av en fordran eller förmånsrätt som inte har bevakats

Om ett stort antal borgenärer har konkursfordringar som anknyter till samma eller likadana grunder och som inte omfattas av oklarheter vad gäller grunden eller beloppet, ska boförvaltaren beakta fordringarna i sitt förslag till utdelningsförteckning utan bevakning, förutom om det står klart att de inte kumulerar utdelning. Det har ansetts att man ska förfara på detta sätt i synnerhet vid konkurser som gäller företag vars verksamhet i typfallet är förknippad med ett stort antal skulder, såsom en enhetlig grupp konsumentfordringar.

Boförvaltaren kan enligt prövning också utan bevakning beakta en konkursfordran som anses vara klar i förslaget till utdelningsförtekning. Sådana fordringar är till exempel fakturafordringar, som utifrån en bokföring som bedömts vara pålitlig eller uppgifter i inköpsreskontran bedömts vara klara. Befrielse från bevakning är möjligt oavsett konkursfordrans art.

Boförvaltaren ska i god tid före bevakningsdagen sända ett meddelande till borgenären om till vilket belopp och med vilken förmånsrätt borgenärens fordran beaktas i förslaget till utdelningsförteckning. Meddelandet kan lämnas till exempel i samband med att boförvaltaren begär uppgifter för boförteckningen eller informerar om konkursbevakningen. Om antalet fordringar som ska beaktas utan bevakning är stort, kan boförvaltaren i stället för ett separat meddelande på ett sätt som är lämpligt för syftet ge information om att det inte är nödvändigt att bevaka fordringarna.

Efter bevakningsdagen är det inte längre möjligt att befria en borgenär från bevakning, utan en fordran som inte har bevakats kan tas in i utdelningsförteckningen enbart om den är föremål för efterbevakning.

Boförvaltaren ska även utan yrkande av borgenären beakta förmånsrätten för en fordran, om boförvaltaren i övrigt känner till förmånsrättens grund eller om grunden i sig framgår av bevakningsskriften. Sådana fordringar med förmånsrätt kan omfatta bland annat fordringar som uppkommit efter att företagssaneringsförfarandet börjat och upphört, vissa underhållsfordringar samt fordringar som baserar sig på en företagsinteckning. Förmånsrätten ska beaktas när boförvaltaren anser att det inte råder någon oklarhet om att förmånsrätten existerar. En boförvaltare kan till exempel ha tillgång till en handling av vilken det framgår vilka företagsinteckningar som har fastställts i gäldenärens egendom.

Bestämmelser om fordringar som utan bevakning beaktas i konkurser finns i 12 kap. 17 § i konkurslagen.

2.9 Anmälan av anställningsbaserade fordringar i förslaget till utdelningsförteckning

Utan bevakning ska en boförvaltare även beakta fordringar som har antecknats i den förteckning som avses i 13 § i lönegarantilagen (866/1998) eller 11 § i lönegarantilagen för sjömän (1108/2000). En ansökan om lönegaranti som görs av konkursboet kan fungera som denna förteckning.

Det finns dock skäl att upprätta förslaget till utdelningsförteckning utifrån beslutet om löneskydd, av vilket det framgår till vilka delar och när arbetstagarnas fordringar har övergått på staten. Boförvaltaren ska försäkra sig om att fordringarna beaktas endast en gång, om lönegarantimyndigheten bevakar de nämnda fordringarna.

I förslaget till utdelningsförteckning ska boförvaltaren även utan bevakning beakta också sådana klara och ostridiga fordringar som arbetstagarna har och som inte har betalats som lönegaranti.

Däremot ska arbetstagarna själva bevaka fordringar som boförvaltaren inte har ansett vara klara och ostridiga och som således inte är godkända av boförvaltaren. Boförvaltaren ska styra en arbetstagare att bevaka en fordran som förvaltaren inte godkänt i den förteckning som han eller hon upprättat.

2.10 Efterbevakning

Bestämmelserna om efterbevakning finns i 12 kap. 16 § samt 13 kap. 7, 13 och 16 § i konkurslagen. I en efterbevakning kan en borgenär bevaka en fordran eller lägga fram tilläggsyrkanden ännu efter bevakningsdagen. Borgenären ska dock till konkursboet betala en avgift vars belopp är en procent av den bevakade fordrans eller tilläggsyrkandets belopp, dock minst 600 och högst 6 000 euro.

Avgiften tas inte ut om

1. borgenären inte har informerats om bevakningen,
2. borgenären har haft laga förfall att bevaka sin fordran på bevakningsdagen,
3. borgenären är en privatperson och det med beaktande av hans eller hennes förhållanden skulle vara oskäligt att ta ut avgiften,
4. borgenären som svarande i en återvinningsrättegång har anvisats att bevaka sin fordran på gäldenären eller om rätten till efterbevakning har uppstått med stöd av ett återvinningsavtal eller tvistemålsrättegång eller
5. borgenären av någon annan orsak inte har varit medveten om och inte heller borde ha varit medveten om nämnda fordran före bevakningsdagen.

Boförvaltaren ska beakta efterbevakningen i förslaget till utdelningsförteckning och i utdelningsförteckningen, även om borgenären inte har betalat den erforderliga avgiften till boet. Däremot har borgenären inte rätt att delta i beslutsprocessen i boet innan avgiften har betalats till boet. Boförvaltaren ska i första hand försöka driva in avgiften till konkursboet från borgenären. I sista hand kan avgiften även dras av från den utdelning som borgenären får ur boet.

Delegationen rekommenderar att boförvaltaren informerar borgenären om att bevakningen har inkommit för sent och därför ska förkastas, om borgenären inte uttryckligen meddelar att han eller hon önskar att den ska behandlas som efterbevakning, för vilken en avgift tas ut.

Boförvaltaren ska på grund av efterbevakningen rätta förslaget till utdelningsförteckning. Innan rättelsen görs ska boförvaltaren ge borgenärerna och gäldenären en möjlighet att bestrida fordran, om detta inte ska anses vara uppenbart onödigt till följd av att fordran är obetydlig eller någon annan orsak. Också boförvaltaren kan bestrida en fordran.

Om en borgenär anmäler sin fordran först efter att boförvaltarens utdelningsförteckning har överlämnats till domstolen, ska boförvaltaren underrätta domstolen om saken och lämna en rättad utdelningsförteckning till domstolen.

Efterbevakning är möjlig fram till att domstolen fastställt utdelningsförteckningen. Även efter denna tidpunkt kan den utdelningsförteckning som domstolen har fastställt dock rättas eller ändras eller preciseras på yrkande av boförvaltaren eller en borgenär (KonkL 13 kap. 16 §). Det kan till exempel vara fråga om att en borgenär till följd av återvinning har behov av att bevaka en fordran eller om precisering av en fordran som vad gäller belopp fastställts med villkor i utdelningsförteckningen.

Om någon på nytt har blivit på konkursgäldenärens borgenär genom återvinning, rekommenderar Delegationen för konkursärenden att boförvaltaren beaktar en sådan fordran utan bevakning och samtidigt underrättar borgenären om sitt förfarande.

2.11 Bestridande

Boförvaltaren ska i den utsträckning det är möjligt tillsammans med den borgenär som har bevakat fordran reda ut oklarheter som gäller en bevakad fordran genom förlikning innan ett egentligt bestridande görs. Boförvaltaren och borgenären kan till exempel komma överens om att bevakningen kan ändras så att den blir villkorlig eller har ett högsta belopp, om det tills vidare inte är möjligt att avgöra saken. Det slutliga beloppet av fordran eller huruvida det finns en grund avgörs då i ett senare skede.

Om boförvaltaren inte godkänner en fordran som en borgenär har anmält eller en förmånsrätt som yrkas för den, ska bevakningen bestridas till den del den är ogrundad, till exempel om en fordran med ett högsta belopp har bevakats till fast belopp. Även en pantfordran kan bestridas, likaså en fordran som en borgenär vill använda för kvittning. Att bevaka en fordran som är villkorlig eller som har ett högsta belopp är inte i sig en grund för bestridande. I allmänhet är det inte nödvändigt att bestrida sådana bevakningar, eftersom det slutliga beloppet i dessa i sista hand avgörs med en fastställelsetalan eller som klander i slutredovisningen.

Även gäldenären och en borgenär har rätt att bestrida en fordran.

Ett bestridande som en borgenär eller gäldenären gjort och som boförvaltaren inte biträder, antecknas redan i förslaget till utdelningsförteckning, om bestridandet har kommit till boförvaltaren innan förslaget till utdelningsförteckning sammanställts.

En bevakning som bestridits delvis ska skrivas ut i sin helhet i punkten där bestridanden tas upp och endast till de delar som godkänts i början av förslaget där fordringar som berättigar till utdelning med den aktuella förmånsrätten räknas upp.

Boförvaltaren ska anteckna en bevakad fordran i förslaget till utdelningsförteckning på så sätt att den entydigt redogör för vilket totalbelopp som har bevakats, dvs. vad som bevakats, till vilket belopp och på vilken grund samt de omständigheter av vilka följer att fordran inte medför rätt till utdelning.

I bestridandet specificeras den borgenär som bevakat sin fordran, beloppet på och grunden för den fordran som bevakats, till vilken del bevakningen bestrids (grunden och/eller beloppet, förmånsrätten) samt de huvudsakliga grunderna för bestridandet.

Den materiella riktigheten av en bevakad konkursfordran kontrolleras till exempel så att bevakningen jämförs med boförteckningen och konkursbolagets bokföring eller så att den som företräder gäldenären kontaktas eller ett förslag till utdelningsförteckning sänds till de borgenärer som känner till saken med en begäran om att dessa ska kommentera saken.

När boförvaltaren klarlägger huruvida en bevakad konkursfordran är materiellt riktig, ska boförvaltaren ta hänsyn till vad som är ändamålsenligt samt till de kostnader som förorsakas. Utredningsarbetet ska stå i proportion till fordrans belopp samt hur fordran kan väntas påverka de övriga borgenärernas utdelning. Fordringar som hänför sig till ett arbetsförhållande ska dock alltid redas ut till sitt verkliga belopp.

Boförvaltaren ska sträva efter att redan i sitt förslag till utdelningsförteckning alltid anteckna sådana bestridanden av de bevakade fordringarna, som boförvaltaren anser vara befogade. Dock kan boförvaltaren ända fram till att boförvaltarens utdelningsförteckning lämnas till domstolen bestrida fordringar som i boförvaltarens förslag till utdelningsförteckning har antecknats som godkända fordringar.

Om inga fordringar har bestridits, ska även detta nämnas i utdelningsförteckningen.

Skattefordringar och andra offentligrättsliga fordringar samt frågor som ska avgöras i skiljeförfarande hör inte till allmänna domstolars behörighet och deras materiella riktighet kan inte prövas som ett bestridande. Boförvaltaren ska dock utreda om det finns behov till exempel av ett förfarande med ändringssökande för skattefordringar. Utdelningen för en sådan fordran fastställs då utgående från det belopp som fastställs i ett annat, separat förfarande. Avgörandet i ett annat förfarande ska dessutom vara verkställbart i Finland.

I fråga om offentliga avgifter i främmande stater ska boförvaltaren dock på det sätt som avses i 12 kap. 4 § 2 mom. i konkurslagen beakta att skatt till en främmande stat och andra därmed jämförbara offentliga avgifter som har påförts i en främmande stat inte kan beaktas i konkursen, om fordran inte kan anses vara förenlig med grunderna för Finlands rättsordning eller om en skatt eller offentlig avgift som har påförts i Finland inte godkänns i ett insolvensförfarande i den främmande staten. Boförvaltaren ska anteckna en sådan bevakad fordran i förslaget till utdelningsförteckning och därtill att den på det sätt som avses i den aktuella bestämmelsen inte beaktas i konkursen.

2.12 Hörande av en borgenär om bestridande

Boförvaltaren ska i förslaget till utdelningsförteckning eller på något annat sätt informera borgenärerna och gäldenären om deras rätt att bestrida en borgenärs fordran eller dess förmånsrätt. Bestridandet kan även gälla en fordran som boförvaltaren redan bestridit. De uppgifter som boförvaltaren fått av den parten som bestridit en fordran kan i sin tur ge boförvaltaren anledning att bestrida den aktuella fordran eller vidta andra åtgärder.

Boförvaltaren ska antingen i förslaget till utdelningsförteckning eller på något annat sätt informera den borgenär, vars fordran eller förmånsrätt till fordran har bestridits, om både rätten att ge ett yttrande med anledning av bestridandet och inom vilken tid yttrandet ska ges. Borgenären har rätt att lägga fram en tilläggsutredning till stöd för sitt yrkande. Borgenären har rätt att ge ett yttrande oberoende av vem som har bestridit fordran.

Yttrande behöver inte begäras om det inte i konkursförfarandet är möjligt att undersöka om fordran är befogad. Detta gäller till exempel skattefordringar. I detta fall ska boförvaltaren meddela orsaken till att bestridandet inte kan prövas.

Även om boförvaltaren meddelar att ett bestridande som gäller materiell rätt inte kan prövas, ska bestridandet antecknas i förslaget till utdelningsförteckning och i boförvaltarens utdelningsförteckning. Boförvaltaren ska även som sin egen ståndpunkt framföra att bestridandet inte ska prövas.

Boförvaltaren ska i allmänhet vid behov ge den som har bestridit en fordran ytterligare en möjlighet att uttala sig med anledning av ett sådant yttrande i saken som getts av borgenären som gjort bevakningen. Boförvaltaren kan också framföra sin egen åsikt och lägga fram ett förslag till förlikning. Det är också i övrigt boförvaltarens skyldighet att främja förlikning.

Enligt konkurslagen kan ett bestridande inte godkännas endast på grund av att borgenären inte har gett ett yttrande med anledning av att borgenärens fordran har bestridits. Borgenären kan antingen avstå från bevakningen eller återkalla bevakningen eller å andra sidan medge att bestridandet av fordran är riktigt. Dessa åtgärder påverkar det belopp som ska betalas till borgenären, och därför ska avståendet från bevakning, återkallelsen av bevakning eller medgivandet av bestridande vara tillräckligt klart. Endast det att den som gjort bevakningen inte har reagerat på förslaget till utdelningsförteckning som delgetts honom eller henne kan inte ses som avstående eller medgivande.

Om behandlingen av ett bestridande fortsätter i form av en tvistemålsrättegång, ska boförvaltaren förfara i enlighet med de fullmakter som bestämts vid borgenärssammanträdet. I det fall att borgenärssammanträdet gett boförvaltaren rätt att enligt egen prövning väcka och föra talan i rättegångar som gäller boet kan boförvaltaren besluta att avsluta en rättegång genom förlikning, om det kan anses vara den mest fördelaktiga lösningen för konkursboet.

Det bör observeras att ett skiljeavtal som gäldenären före konkursen har ingått med en borgenär visserligen är bindande för konkursboet, men att det inte utan ett särskilt avtal binder en borgenär som har bestridit den aktuella fordran.

3 Sammanställning av förslag till utdelningsförteckning

3.1 Dispositionen i förslaget till utdelningsförteckning

3.1.1 Grundläggande uppgifter om konkursen

I början av förslaget till utdelningsförteckning antecknas konkursdomstolens namn och det diarienummer som ärendet har hos domstolen.

Konkursgäldenären och de olika skedena i behandlingen av konkursärendet specificeras på följande sätt:

1. Konkursgäldenärens namn (för en sammanslutning antecknas också tidigare namn som sammanslutningen haft under de två senaste åren före konkursens början)

2. Hemorten, för en sammanslutning även dess hemorter under de två senaste åren före konkursens början

3. Personbeteckningen eller företags- och organisationsnumret

4. Det utsatta datumet för återvinning

5. Start- och slutdatum för ett saneringsförfarande som eventuellt har föregått konkursen

6. Startdatum för konkursen

7. Startdatum för en eventuell offentlig utredning

8. Bevakningsdagen

9.Datum då förslaget till utdelningsförteckning färdigställts

10. Det utsatta datumet för förslaget till utdelningsförteckning

11. Det utsatta datumet för bestridanden

Det utsatta datumet för bestridanden räknas från och med den dag då förslaget till utdelningsförteckning blev klart, inte från det utsatta datumet för sammanställningen av förslaget. Förslaget till utdelningsförteckning kan alltså bli klart innan tidsfristen för detta löper ut. Boförvaltaren och hans eller hennes kontaktuppgifter

12. Boförvaltaren och hans eller hennes kontaktuppgifter

3.1.2 Fordringar som ger rätt till utdelning samt deras förmånsrätt

Här antecknas fordringsbeloppet på vilket utdelningen betalas.

Fordringar som ger rätt till utdelning anmäls i förslaget till utdelningsförteckning i den ordning som föreskrivs i lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning (1578/1992). Grunden för förmånsrätten ska antecknas i förslaget. Till exempel vad gäller en förmånsrätt som grundar sig på en företagsinteckning, antecknas i förslaget numret på pantskuldebrevet, fastställandedagen för företagsinteckningen och pantskuldebrevens kapital, ränta och indrivningskostnader.

I varje grupp av förmånsrätter antecknas bevakningarna separat för varje borgenär antingen i alfabetisk ordning eller i den ordning som bevakningarna har anlänt.

De efterställda fordringar som avses i 6 § i lagen om den ordning i vilken borgenär skall få betalning behöver inte antecknas i förslaget till utdelningsförteckning, om ingen utdelningsandel kumuleras på dessa.

Om bevakningen av fordringar antecknas följande:

1 Bevakningens ordningsnummer

2 Borgenär

3 Grunden för borgenärens fordran

4 Fordringskapitalet och den upplupna räntan fram till dagen när konkursen började

• Om en fordran är villkorlig och/eller bevakas till det belopp som den högst uppgår till, ska detta uttryckligen nämnas. Bevakningen är villkorlig om den omständighet som ligger till grund för att fordran uppkommit inte har realiserats före bevakningen. En fordran bevakas till sitt högsta möjliga belopp när grunden för fordran har uppstått, men dess belopp inte ännu är klart när bevakningen sker.
• I en bevakning som upptar flera yrkanden ska grunden för och beloppet av varje fordran specificeras separat. Om samma bevakning omfattar många fordringar, kan dessa undantagsvis antecknas så att boförvaltaren, i stället för att specificera var och en av dem i förslaget till utdelningsförteckning, fogar bevakningsskriften till förslaget och hänvisar till respektive bilaga.

5 Grund för räntan

6 Dagen från vilken räntan börjar räknas

7 Förmånsrätt och grunden för denna

3.1.3 Bevakade eller till boförvaltaren anmälda pantfordringar och uppgifter om panträtt samt uppgifter om fordringar som används för kvittning

En borgenär som vill ha betalning för sin fordran enbart ur gäldenären tillhörig pantsatt egendom, ska till boförvaltaren lämna samma uppgifter om sin fordran och panträtt som de uppgifter som lämnas i en bevakningsskrift. En fordran som säkras av en pant utreds alltså på samma sätt som andra fordringar. Skyldigheten att lämna denna utredning gäller alla konkursgäldenärens borgenärer som har gäldenären tillhörig egendom som säkerhet för sin fordran. En borgenär som har en företagsinteckning som säkerhet för sin fordran ska dock bevaka sin fordran på vanligt sätt.

Om värdet av pantföremålet inte täcker beloppet av hela pantfordran och en borgenär önskar få betalning för sin fordran även ur annan gäldenären tillhörig egendom än den pantsatta egendomen och fordran inte beaktas utan bevakning, ska borgenären bevaka sin fordran. Borgenären behöver inte lämna två separata skrivelser till boförvaltaren, utan bevakningsskriften ersätter i dessa fall den särskilda utredning som annars ska lämnas om panträtten.

Om konkursgäldenärens egendom har pantsatts som säkerhet för en tredje skuld på annat sätt än genom företagsinteckning, ska en sådan huvudskuld eller säkerhet som en separatist innehar inte antecknas i förslaget till utdelningsförteckning.

En borgenär som vill kvitta sin fordran mot en skuld som borgenären ska betala till konkursgäldenären, ska i sin kvittningsanmälan ge boförvaltaren de uppgifter om sin fordran som ska ingå i en bevakningsskrift.

3.1.4 Bestridanden

Under denna rubrik ska boförvaltaren anteckna till vilka delar och på vilken grund boförvaltaren bestrider en fordran.

Om en borgenär eller konkursgäldenären har bestridit en fordran utan att boförvaltaren bifaller bestridandet, ska även dessa bestridanden antecknas som en separat punkt i boförvaltarens utdelningsförteckning.

3.1.5 Anmärkningar som gäller konkursfordringar och konkursbevakningar

Under denna rubrik antecknas bland annat efterbevakningar och betalda efterbevakningsavgifter samt rättelser och kompletteringar av bevakningar.

Dessutom antecknas i förslaget till utdelningsförteckning och i utdelningsförteckningen under denna rubrik vilka fordringar boförvaltaren har beaktat utan bevakning.

Under denna rubrik kan också antecknas andra sådana iakttagelser om bevakningarna som boförvaltaren anser att domstolen eller borgenärerna ska informeras om. Dessa anmärkningar innebär dock inte att en bevakad fordran eller förmånsrätt bestrids.

Om en rättegång om en fordran eller något annat förfarande som gäller en fordran är anhängigt, fastställs utdelningen på basis av det belopp som bestäms i rättegången eller förfarandet, och bestridandena kan inte prövas i konkursförfarandet. I utdelningsförteckningen ska en anteckning göras om anhängiga rättegångar och förfaranden.

4 Distribution av förslaget till utdelningsförteckning

Förslaget till utdelningsförteckning ska upprättas inom en månad från bevakningsdagen, eller om det handlar om ett omfattande konkursbo, inom två månader från bevakningsdagen. Boförvaltaren ska sända förslaget till utdelningsförteckning till gäldenären samt de borgenärer som har begärt att få det. Även utan begäran ska förslaget sändas till sådana borgenärer vilkas bevakning boförvaltaren har bestridit eller om vilkas bevakning boförvaltaren gör någon annan anmärkning.

Förslaget till utdelningsförteckning kan sändas till exempel som bilaga till ett e-postmeddelande eller per post. Förslaget till utdelningsförteckning kan överlämnas i enlighet med förutsättningarna i KonkL 22 kap. 7 § också genom att spara det i Kosti eller i ett annat elektroniskt system, till vilket mottagaren har tillträde och vars användning mottagaren godkänt. Till förslaget ska boförvaltaren foga en redogörelse för hur en borgenär eller gäldenären kan bestrida en fordran.

Ett exempel på en sådan redogörelse har fogats till denna rekommendation (bilaga 2).

5 Boförvaltarens utdelningsförteckning

Boförvaltaren ska efter att ha hört borgenärerna och gäldenären göra upp en utdelningsförteckning (boförvaltarens utdelningsförteckning). Boförvaltaren ska i förslaget till utdelningsförteckning göra de ändringar som han eller hon anser vara nödvändiga till följd av bestridanden och yttranden. Boförvaltaren ska också rätta skriv- och räknefel samt andra klara fel i förslaget till utdelningsförteckning.

Om en borgenär utför efterbevakning efter att förslaget till utdelningsförteckning färdigställts och översänts, ska borgenärerna och gäldenären ges tillfälle att bestrida efterbevakningen, om detta inte enligt boförvaltarens uppfattning är uppenbart onödigt. Om boförvaltaren, en borgenär eller gäldenären bestrider en sådan efterbevakning, ska den vars fordran har bestridits ges tillfälle att ge ett yttrande om bestridandet. Förfarandet är likadant, om boförvaltaren bestrider en bevakning som godkänts tidigare.

Det rekommenderas att boförvaltaren i sitt förslag till utdelningsförteckning samt i utdelningsförteckningen antecknar det sammanlagda beloppet av fordringar som borgenärerna har bevakat samt fordringar som beaktats utan bevakning. På detta sätt kan skuldsituationen jämföras med boförteckningen. Boförvaltaren ska lagra förslaget till utdelningsförteckning och boförvaltarens utdelningsförteckning utan dröjsmål i Kosti efter att de färdigställts.

6 Inlämnande av utdelningsförteckningen till tingsrätten, gäldenären och borgenärerna

Boförvaltaren ska överlämna utdelningsförteckningen för bestyrkande till domstolen senast tre månader efter det utsatta datumet för förslaget till utdelningsförteckning.

Med utdelningsförteckningen ska boförvaltaren också till domstolen överlämna de handlingar som gäller bestridanden. Om parterna fortfarande ska höras eller om förlikningsförhandlingar pågår, ska boförvaltaren informera domstolen om detta.

När boförvaltaren lämnar utdelningsförteckningen till domstolen, ska han eller hon också ge domstolen ett sammanfattning över när och till vem förslaget till utdelningsförteckning har sänts samt hur eventuella bestridanden och yttranden om förslaget har behandlats. Detta behövs eftersom domstolen på tjänstens vägnar ska kontrollera att utdelningsförteckningen uppfyller de krav som föreskrivs i lagen och att bestämmelserna om förfarandet har iakttagits.

Boförvaltarens utdelningsförteckning ska tillställas gäldenären samt de borgenärer som har begärt det. Utan begäran ska utdelningsförteckningen tillställas de borgenärer som har bestridit en fordran eller vars egen fordran har bestridits. Boförvaltaren ska lagra den fastställda utdelningsförteckningen utan dröjsmål också i Kosti.

Helsingfors, den 1 juli 2019

Sami Uoti, ordförande

Simo Viljamaa, sekreterare

Bilaga 1: Meddelande om konkursbevakning

Bilaga 2: Utredning av en borgenärs eller gäldenärs rätt att bestrida en fordran och utredningen över en borgenärs rätt att ge ett yttrande

Bilaga 3: Schemat: tidsfrister i ett konkursförfarande