12 Betalning av utdelning

1 Allmänt

När konkursboet är utrett och den egendom som ingår i boet har realiserats, ska de återstående medlen utan dröjsmål delas ut till borgenärerna. Innan utdelning betalas ska boförvaltaren dock alltid förvissa sig om att samtliga massaskulder blir betalda med boets medel.

Utdelning kan betalas antingen som förskott på utdelning eller som slutlig utdelning. En slutlig utdelning kan antingen vara en engångsbetalning som boförvaltaren har bestämt ska betalas eller basera sig på slutredovisningen. Innan beslutet om att försätta gäldenären i konkurs har vunnit laga kraft, kan till borgenärerna endast betalas förskott på utdelning.

Förslaget till utdelning ska följa den ordning som föreskrivs i lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning.

Utdelning ska beräknas för alla fordringar som har bevakats i konkursen, om inte bevakningen genom laga kraft vunnet avgörande har förkastats eller lämnats utan prövning.

2 Förskott på utdelning

2.1 Betalning av förskott på utdelning

På bevakade fordringar kan betalas förskott på utdelning redan innan utdelningsförteckningen har fastställts. Boförvaltaren får bestämma om förskott på utdelning ska betalas.

Förskott på utdelning ska alltid betalas om boet har tillräckligt med penningmedel för detta och betalning av förskott kan anses ändamålsenligt med hänsyn till det utredningsskede som fordringarna befinner sig i, det penningbelopp som ska utdelas samt de kostnader som utdelningen medför.

Utbetalning av förskott får inte äventyra konkursboets egen betalningsförmåga. Före utbetalningen gäller det att se till att de återstående medlen räcker till betalning av boets egna skulder.

Vid utbetalning av förskott ska iakttas den ordning i vilken borgenärer ska få betalning. Regeln är att förskott betalas till förmånsberättigade borgenärer. Detta gagnar också boet, eftersom ränta på fordringar med förmånsrätt löper med förmånsrätt ända tills redovisningsdagen. Undantag från denna ordning kan dock göras om undantaget gagnar boet och inte äventyrar borgenärernas rätt att få sin utdelning till riktigt belopp.

2.2 Pantfordran, villkorlig och oklar fordran

Förskottsutdelning kan betalas även på en pantfordran och en oklar fordran. Boförvaltaren har till uppgift att bedöma till vilken del en villkorlig, stridig eller av annan orsak oklar fordran kan anses utredd i det skedet som det är aktuellt med betalning av förskott på utdelning.

Om pantens värde inte täcker pantborgenärens fordran, betalas förskott på utdelning för den del av pantfordran som pantens värde sannolikt inte täcker. Boförvaltaren har till uppgift att noggrant bedöma pantens värde och hur stor del av fordran som blir betald med försäljningspriset för den pantsatta egendomen. Pantens värde ska vid behov bestämmas med hjälp av värderingsutlåtanden eller något annat tillförlitligt värderingsförfarande.

2.3 Krav på säkerhet

Mottagaren av förskott på utdelning kan avkrävas säkerhet. Säkerhet krävs dock inte när mottagaren är ett offentligt samfund eller en offentligrättslig anstalt eller förening, vars betalningsförmåga annars kan anses klar om det skulle bli aktuellt med återbetalning. Boförvaltaren har till uppgift att vid behov kräva att borgenären ställer en säkerhet samt även värdera och godkänna säkerheten.

2.4 Återbetalningsskyldighet

Om en borgenär har fått ett större förskott på sin utdelning än vad den slutliga utdelningen visar sig vara, kan det överbetalda beloppet återkrävas. Om säkerhet har ställts för utbetalningen av förskottet, kan det belopp som ska återbetalas drivas in också ur säkerheten. God boförvaltningssed förutsätter att boförvaltaren först ger borgenären möjlighet att återbetala medlen.

På det återbetalda beloppet är borgenären skyldig att för avkastningen under den tid som borgenären har haft beloppet betala en sådan ränta som föreskrivs i 3 § 2 mom. i räntelagen.

Om förskottet inte återbetalas frivilligt, ska de omkostnader som indrivningsåtgärderna har medfört drivas in hos borgenären.

Boförvaltaren kan avstå från att yrka på återbetalning av förskottet, om det belopp som ska återbetalas är lågt eller återkrav annars är uppenbart oändamålsenligt. Att återkräva ett överbetalt belopp av t.ex. en utländsk borgenär kan vara svårt och medföra kostnader som inte står i rätt proportion till det belopp som återkravet skulle gälla.

3 Betalning av utdelning enligt ett beslut av boförvaltaren

Till borgenärer med obetydliga fordringar kan boförvaltaren redan i ett tidigt skede av konkursen i utdelning betala ett belopp som motsvarar det belopp som dessa sannolikt skulle få i utdelning, om detta är ändamålsenligt med tanke på förfarandet (18 kap. 3 § i konkurslagen). Ett ytterligare villkor är att betalningen kan ske om borgenären inte inom en tid som boförvaltaren bestämmer meddelar att han eller hon motsätter sig betalningen. På detta sätt kan antalet borgenärer minskas och samtidigt underlätta förvaltningen av boet och de kostnader som denna förvaltning medför.

Utbetalningsbeslutet fattas av boförvaltaren, som också bedömer det sannolika utdelningsbeloppet. I allmänhet sker denna bedömning på basis av boförteckningen, men försäljningar av boets egendom och den precisering av skuldernas totala belopp som bevakningen medför ska dock beaktas.

I lagen anges inte närmare när skuldbeloppet kan anses vara obetydligt. Beloppet ska ställas i proportion till konkursboets storlek och den sannolika utdelningsprocenten. Beloppet på fordrans kan uppgå till flera tusen euro. Konkursboet kan t.ex. ha fyra stora borgenärer och dessutom 40 mindre, som inte skulle få någon särskilt stor utdelning. Boförvaltaren kan besluta att betala utdelning till dessa mindre borgenärer.

Vid beräkningen av utdelningsbeloppen behöver boförvaltaren inte beakta upplupen ränta, dröjsmålsränta eller de övriga dröjsmålspåföljder som hänför sig till fordran.

Boförvaltaren ska meddela borgenärerna vilket belopp som boförvaltaren bedömer vara det sannolika utdelningsbeloppet vara samt att den utbetalning som boförvaltaren meddelat är slutlig. Dessutom ska boförvaltaren meddela inom vilken tid en borgenär ska motsätta sig utbetalningen, om borgenären inte redan i detta skede önskar få utdelningen på sin fordran. En borgenär som har vägrat utbetalning får utdelning senare, på samma sätt som de övriga borgenärerna

Konkursboet eller en borgenär kan inte senare framställa några anspråk på den grunden att det slutliga utdelningsbeloppet skulle ha varit större eller mindre. Borgenären kan alltså inte senare bli tvungen att betala tillbaka medel till boet, men kan inte heller yrka på tilläggsbetalning, även utdelningara till de övriga borgenärerna skulle vara t.o.m. betydligt större.

4 Obetydlig utdelning

Principen om utdelning i proportion till fordrans belopp kan medföra att det belopp som en borgenär skulle få som utdelning blir mycket lågt. Om en borgenär inte skulle få större utdelning av konkursboets medel än 50 euro, kan borgenärens fordran lämnas obeaktad vid fördelningen av medlen (18 kap. 2 § i konkurslagen).

Boförvaltaren får själv enligt prövning avgöra om han eller hon väljer att inte betala ut en obetydlig utdelning. Avgörandet bör baseras på kostnads- och ändamålsenlighetsskäl.

Alternativt kan även sådana utdelningar betalas ut. I en konkurs där största delen av borgenärerna har mycket små fordringar kan det vara motiverat att samtliga borgenärer få sin utdelning.

När förskott på utdelning betalas före slutsammanträdet, kan utdelningsbelopp som understiger 50 euro lämnas obetalda, även om det vore uppenbart att den slutliga utdelningen till borgenären kommer att överstiga 50 euro. Boförvaltaren ska i så fall försäkra sig om att boets medel vid den slutliga utdelningen förslår till betalning av samtliga utdelningsbelopp som uppgår till minst 50 euro.

5 Betalning av utdelning i vissa fall

5.1 Betalning av utdelning vid gemensamt skuldansvar

I 18 kap. 6 § i konkurslagen finns bestämmelser om hur utdelning betalas till konkursgäldenärens borgensmän, den som har ställt säkerhet för gäldenärens skuld samt en medgäldenär som tillsammans med konkursgäldenären är solidariskt ansvarig för en skuld. Bestämmelserna gäller såväl betalning av förskott på utdelning som betalning av slutlig utdelning.

Om en borgensman efter konkursens början har erlagt en betalning till borgenären, får borgensmannen utdelning för den regressfordran som har uppstått genom betalningen först när borgenären har fått betalning för hela det huvudförpliktelsebelopp som borgensmannen svarar för.

En delbetalning som har erlagts efter konkursens början ger inte borgensmannen utdelning, utan huvudförpliktelsen beaktas i utdelningskalkylen till det belopp som borgenären har bevakat. Först när borgensmannen har betalt hela det belopp som han eller hon svarar för och borgenären inte kan rikta några anspråk mot borgensmannen, betalas utdelningen till borgensmannen. Om borgenären fortfarande har en fordran på gäldenären, får han eller hon utdelning på denna fordran.

Om borgensmannen har erlagt en delbetalning före konkursens början, får borgensmannen utdelning för denna regressfordran, om den har bevakats.

Detsamma gäller en medgäldenär som tillsammans med konkursgäldenären solidariskt svarar för en skuld.

När en tredje man har ställt säkerhet, betalas utdelningen till borgenären tills panten realiseras. Vid realiseringen av panten får pantsättaren en regressrätt av samma storlek som pantens försäljningspris. På detta belopp får han eller hon utdelning. Detsamma gäller när pantsättaren till borgenären frivilligt har betalt ett belopp som motsvarar pantens värde. I dessa fall minskas beloppet av borgenärens ursprungliga fordran med de medel som försäljningen av panten eller pantsättarens betalning har inbringat och borgenären få utdelning på det återstående beloppet av sin fordran.

5.2 Fordran som har uppstått i samband med företagssanering

En i praktiken betydelsefull förmånsrätt är den förmånsrätt som enligt 3 a § i lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning gäller fordringar som har uppstått i samband med företagssanering. Med bästa allmänna förmånsrätt betalas utredarens och övervakarens arvode och kostnadsersättning. Härefter betalas de fordringar som har uppstått under saneringsförfarandet, om konkursen har börjat innan saneringsprogrammet har avslutats eller inom tre månader efter att saneringsförfarandet har upphört utan att något saneringsprogram har fastställts.

På dessa förmånsberättigade fordringar ska betalas ränta tills medlen redovisas till mottagaren. Därför ska utdelning betalas genast när boets penningsituation tillåter det.

Boförvaltaren ska beakta en förmånsrätt för en fordran som har uppstått under tiden mellan det att företagssaneringen inleddes och upphörde, fastän borgenären inte skulle ha framställt något yrkande om förmånsrätt, om grunden för förmånsrätten framgår av bevakningsskriften.

5.3 Företagsintecknings förmånsrätt

När fordringar med bättre förmånsrätt har betalts, ska enligt 5 § i lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning till betalningen av en fordran som säkras av företagsinteckning som avses i företagsinteckningslagen (634/84) utdelas 50 procent av den företagsintecknade egendomens värde, innan andra fordringar får utdelning. Med egendomens värde avses det realiseringsresultat som fås när konkursboets omkostnader och arvoden samt fordringar med bättre förmånsrätt har avdragits från försäljningspriset. Om konkursboet även har egendom som inte omfattas av företagsinteckning, rekommenderas det att omkostnaderna och arvodena anses hänföra sig till realiseringsintäkten från vardera egendomen, t.ex. i förhållande till arbetsmängden, den egendom som kostnaderna hänför sig till eller i förhållande till tillgångarnas eurobelopp, i en proportion som är riktig.

En företagsinteckning baseras på ett system med två skuldebrev, där borgenärens verkliga fordran framgår av ett omslagsskuldebrev, för vilket företagsintecknade pantskuldebrev utgör säkerhet.

Fram till dagen när utdelning utbetalas har den del av företagsinteckningsborgenärens verkliga fordran förmånsrätt, vars belopp inklusive ränta täcks av beloppet av de företagsintecknade pantskuldebrev som ställts som säkerhet. Om pantskuldebrevens belopp är större än den verkliga fordrans belopp, beaktas differensen inte.

Beloppet av företagsintecknade pantskuldebrev utgörs av deras kapital, ränta och indrivningskostnader som framgår av pantskuldebrevet. Räntan på pantskuldebrevet räknas från den dag när pantskuldebrevet undertecknades fram till dagen då utdelning utbetalas, dock så att högs tre års ränta beaktas för tiden före dagen då konkursen började.

Företagsinteckningsborgenärernas inbördes ordning att få betalning bestäms enligt den förmånsrättsordning som fastställts för företagsinteckningar.

Utdelning på fordringar som säkras av företagsinteckning ska försöka betalas så snabbt som möjligt på grund av den löpande räntan. Borgenären har rätt att bestämma hur utdelningen ska riktas mot ränta och kapital. När den slutliga utdelningen räknas ut, har borgenären inte rätt att få ränta för det kapitalbelopp som tidigare har betalts till borgenären som förskott på utdelning.

Den del av en fordran som säkras av företagsinteckning, men som inte blir betald med det belopp som hälften av den företagsintecknade egendomen inbringar, är en fordran som enligt 2 § i lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning saknar förmånsrätt och på dess resterande kapital inklusive ränta som räknas till dagen då konkursen börjar betalas utdelning med samma rättigheter som fordringar av andra borgenärer som saknar förmånsrätt.

6 Slutlig utdelning

Ett konkursbo ska avslutas när boet är utrett och egendomen i boet har realiserats. Boförvaltaren ska då göra upp en slutredovisning.

Slutredovisningen kan göras upp även om boet ännu delvis är outrett (19 kap. 1 § 2 mom. i konkurslagen). Pantsatt egendom eller annan egendom av ringa värde kan vara osåld eller en konkursfordran eller en liten del av fordringarna kan vara oklara, t.ex. för att en rättegång som gäller fordran pågår. I boförvaltarens prövningsrätt ingår att avgöra om det finns förutsättningar för slutredovisning.

Slutredovisningen kan inte göras om boet ännu har obetalda skulder eller en rättegång som gäller boets egna förpliktelser pågår. I detta fall kan boförvaltaren betala ut förskott på utdelningen till borgenärerna, men boförvaltaren ska lämna kvar så mycket medel i boet att de räcker till att täcka konkursboets ansvar.

Boförvaltaren ska göra upp en kalkyl över alla fastställda fordringar, utdelningens slutliga belopp och utbetalda förskott. Om borgenärens slutliga utdelning är under 50 euro, kan den lämnas obetald. De medel som på detta sätt sparas ska betalas till de övriga borgenärerna i förhållande till deras rätt till utdelning.

Den slutliga utdelningen ska betalas ut utan dröjsmål efter att slutredovisningen har godkänts. Om missnöje har anmälts med utdelningskalkylen eller med beslutet att godkänna slutredovisningen eller det annars kan väntas att slutredovisningen kommer att klandras, är det skäl för boförvaltaren att skjuta upp utbetalningen av utdelningen. Utbetalningen behöver inte skjutas upp om ändringssökandet är uppenbart ogrundat eller inte kan påverka hur utdelningen bestäms.

På yrkande av boförvaltaren kan domstolen ge boförvaltaren rätt att betala ut utdelningen till borgenärerna innan en klandertalan mot beslutet att godkänna slutredovisningen har avgjorts genom lagakraftvunnen dom.

Utdelningen ska dock betalas ut till borgenärerna omedelbart efter att slutredovisningen har vunnit laga kraft.

7 Minskning av utdelning med det belopp som ska återbäras

Boförvaltaren och en borgenär kan komma överens om att borgenärens utdelning ska minskas med det belopp eller annan egendom som borgenären till följd av återvinning eller av någon annan orsak ska återbära till boet (18 kap. 8 § i konkurslagen). På detta sätt undviks en situation där borgenären först återbär medel till boet, varefter boförvaltaren återbetalar en del av medlen till borgenären.

Förfarandet gagnar också konkursboet i en situation där återvinningssvaranden inte kan återbära det utdömda beloppet till boet.

8 Förfarandet vid utredning av utdelningarna

När boförvaltaren sänder ett meddelande till borgenärerna angående kungörelsen om konkursbevakningen, ska boförvaltaren be borgenärerna att i sin bevakningsskrift uppge det bankkonto till vilket eventuell utdelning kan betalas.

Boförvaltaren ska utreda det verkliga beloppet på borgenärens fordran innan utdelning betalas, för att kunna ta hänsyn till eventuella realiseringar av panter och kvittningar samt om fordran eventuellt har övergått på en borgensman eller medgäldenär. Boförvaltaren kan be en borgenär att uppge det exakta beloppet av kapitalet i sin fordran samt räkna ut sina räntefordringar för vanliga skulder fram till den dag då konkursen började, och för pant- och företagsinteckningsskulder även vid behov räntefordringar efter dagen då konkursen började och fram till dagen som boförvaltaren meddelat. Eventuell influten utdelning på pant och förskott på utdelning ska beaktas som en minskning i beräkningarna. Alternativt kan boförvaltaren sända borgenären ett förslag om utbetalning av utdelning.

Vad gäller regressfordran för borgensmän och de som ställt tredjemanspant ska det utredas hur fordran fördelas i kapital och efterställd ränta.

Boförvaltaren ska utreda hur bevakningar som har förkastats eller bestridits senare har handlagts. Dessutom ska boförvaltaren klarlägga det slutliga beloppet av fordringar som har bevakats villkorligt eller till sitt högsta belopp.

Om lönefordringar betalas till arbetstagare som utdelning, är konkursboet skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på dessa (9 § i lagen om förskottsuppbörd). Före utdelning betalas ska boförvaltaren be löntagaren om skattekort för förskottsinnehållning som verkställs på utdelningen.

Boförvaltaren ska även fästa vikt vid upphävandet av betalningsskyldigheten av eventuell förskottsinnehållning som inte har verkställts (39 § i lagen om förskottsuppbörd).

9 Anmälan om betalning av utdelning

I sin årsredogörelse ska boförvaltaren uttala sig om när utdelningen enligt boförvaltarens bedömning kan betalas ut samt om utdelningens storlek, enligt vad som konstateras i rekommendation nr 5 från delegationen för konkursärenden. Den del av sin fordran för vilken en borgenär sannolikt inte kommer att få utdelning i konkursen kan borgenären bokföra som kreditförlust. Därför ska boförvaltarens uppskattning av utdelningen vara så realistisk som möjligt.

På begäran av borgenären ska boförvaltaren ge borgenären ett särskilt intyg över utdelning. Om det ännu inte är möjligt att beräkna utdelning när intyget begärs, ska boförvaltaren dock alltid meddela borgenären orsaken till att intyget ännu inte kan ges.

Boförvaltaren ska underrätta Rättsregistercentralen om att slutredovisningen har godkänts. Anmälan kan göras genom att sända uppgifter om detta med en blankett på internetadressen:

http://www.oikeusrekisterikeskus.fi/material/attachments/ork/oikeusrekisterikeskus/lomakkeet/wXlXP7rnD/ilmoitus_lopputilityksen_hyvaksymisesta.pdf

10 Uppskov med betalningen av utdelningen

Utbetalning av utdelning eller förskott på utdelning kan skjutas upp, om borgenärens fordran inte är slutlig eller borgenären inte har kunnat nås eller det finns något annat hinder för utbetalningen.

Ett annat hinder för utbetalningen kan vara att borgenären trots boförvaltarens begäran inte har meddelat boförvaltaren sitt bankkontonummer eller inte har tagit emot en betalning, som boförvaltaren har försökt tillställa borgenären t.ex. per post.

Om betalningen av utdelningen till en borgenär har skjutits upp, tillhör räntan på utdelningen eller på förskottet konkursboet. Efter att slutredovisningen har godkänts löper räntan dock upp till förmån för den borgenär till vilken betalningen inte kan erläggas.

11 Förlust av utdelning i vissa fall

Om borgenärens fordran är villkorlig, stridig eller oklar av någon annan orsak och borgenären inte inom tre års tid efter att slutredovisningen har godkänts har meddelat boförvaltaren det slutliga beloppet av sin fordran eller orsaken till att fordran inte har blivit slutlig, förlorar borgenären sin rätt till utdelning.

Tidsfristen räknas från det att borgenärssammanträdet har godkänt slutredovisningen. En ny tidsfrist räknas från det att anmälan görs.

Borgenären förlorar sin utdelning även i det fallet att han eller hon inte har kunnat nås under de tre följande åren efter att slutredovisningen har godkänts eller om utdelningen av någon annan orsak inte har kunnat betalas ut under nämnda tid.

God boförvaltningssed förutsätter att boförvaltaren tar reda på borgenärens kontakt- och kontouppgifter första gången i det skedet när utdelningen kan betalas och andra gången innan de tre åren har gått till ända.

Den utdelning som borgenären på detta sätt har förlorat delas ut till de andra borgenärer som har rätt till utdelning. Om medlens obetydliga belopp, antalet borgenärer eller utdelningskostnaderna gör att det inte är ändamålsenligt att dela ut medlen, ska medlen redovisas till staten.

Förlorad utdelning redovisas till Utsökningsväsendets bankkonto Pohjola IBAN FI33 5000 0120 3361 84. Som referensuppgift för betalningen ska anges KAM och i meddelandefältet konkursboets namn och orsaken till betalningen: obetydlig betalning, antalet borgenärer, okänd borgenär eller utdelningskostnader.

12 Efterutredning

Även efter slutredovisningen kan det visa sig att konkursboet får medel, om medel inflyter för en fordran som har ansetts vara värdelös. Boförvaltaren har rätt och skyldighet att utan särskilt förordnande vidta de åtgärder som behövs i ärendet. Boförvaltaren har rätt att av boets medel ta ut ett skäligt arvode samt ersättning för sina kostnader. Anvisningar om beloppet av arvodet finns i rekommendation nr 13 om boförvaltarens arvode (punkt 10. Utredning i efterhand).

Om det när slutredovisningen godkänns är känt att boet har oavslutade ärenden, ska det på slutsammanträdet beslutas hur dessa ärenden kommer att behandlas. Borgenärerna kan till exempel förutsätta att boförvaltaren med regelbundna mellanrum informerar dem om hur processerna framskrider och hur fordringarna inflyter. Om det är känt att det sannolikt kommer att inflyta medel till konkursboet efter slutredovisningen genom indrivning av fordringar eller på något annat sätt, anser delegationen att det är att rekommendera att konkursboet har ett eget bankkonto för penningrörelsen.

Om borgenärens fordran har beaktats i en konkursdom/bestyrkt utdelningsförteckning kan, utan hinder av att preskriptionstiden löper, betalning sökas ur egendom som hör till konkursboet (17 § i lagen om preskription av skulder, träder i kraft 1.1.2004). Efterutredning kan även bli aktuellt i konkursbon som avslutats innan preskriptionslagen träder i kraft. I detta fall ska boförvaltaren fästa särskild vikt vid om de fordringar som bevakats i konkursen eventuellt har preskriberats (t.ex HD 1991:159).

Boförvaltaren ska underrätta konkursombudsmannen om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av att det har framkommit nya medel efter konkursens slut eller om det i övrigt behövs utredningsåtgärder. Boförvaltaren registrerar utdelningskalkylen samt redovisningskalkylen som efterredovisningshandlingar i informationssystemet för konkurs- och företagssaneringsärenden Kosti, då både konkursombudsmannen och borgenärerna får kännedom om det. Borgenären ska även underrättas om efterutredningsåtgärder, om boförvaltaren anser det vara nödvändigt.

Vid utdelningen av konkursboets nya medel kan obetydliga utdelningsbelopp lämnas obeaktade under de förutsättningar som föreskrivs i 18 kap. 2 § i konkurslagen Begränsningen i fråga gäller varje ny utdelning av medel. Om efterredovisningen gäller utdelningen av sådana medel, som boförvaltaren har känt till att kommer att inflyta (till exempel upprepade betalningar från utsökningen eller på basis av ett betalningsavtal), ska boförvaltaren överväga huruvida underlåtelse att betala en obetydlig utdelning över huvud taget kan tillämpas, om slutresultatet skulle bli oskäligt för en enskild borgenär. Redovisningstidpunkten ska även planeras så att tillvägagångssättet inte gynnar större borgenärer.

Om medlens obetydliga belopp, antalet borgenärer och utdelningskostnaderna gör att det inte är ändamålsenligt att dela ut medlen, ska medlen redovisas till staten. Medlen ska redovisas till Utsökningsväsendets bankkonto, som nämns i punkt 11. Samma förfarande som i punkt 11 ska följas.

Om gäldenären är en fysisk person, rekommenderas inte redovisning av medlen till staten, utan boförvaltaren ska dela ut medlen till borgenärerna enligt den fastställda utdelningsförteckningen.

När boförvaltaren upphör med verksamheten som advokat eller motsvarande uppgift, ska boförvaltaren aktivt försöka se till att efterutredningsåtgärderna i konkursbon som han eller hon sköter blir slutförda. Om åtgärderna efter slutredovisning förutsätter det, ska boförvaltaren ansöka om att en ny boförvaltare förordnas. Efterutredningsåtgärderna kan på grund av att medlen är obetydliga också skötas som en offentlig utredning.

Helsingfors den 9 april 2019

Sami Uoti, ordförande

Petri Hirsimaa, sekreterare