Konkursförfarande

Fysiska personer samt sammanslutningar, stiftelser och andra juridiska personer kan försättas i konkurs. Också dödsbon och konkursbon kan försättas i konkurs. Staten, landskapet Åland, kommuner, kyrkor, deras samarbetsorgan eller motsvarande kan inte försättas i konkurs (KonkL 1:3).

En gäldenär försättas i konkurs genom en skriftlig ansökan som lämnas in till tingsrätten. Ansökan kan lämnas in av gäldenären eller en borgenär (KonkL 1:1 och 7:5).

Den behöriga domstolen i ärenden som gäller försättande av en gäldenär i konkurs är i regel den domstol inom vars domkrets gäldenärens allmänna forum finns. Ett ärende som gäller en sammanslutning, en stiftelse eller någon annan juridisk person behandlas av den domstol inom vars domkrets förvaltningen av den juridiska personen i huvudsak handhas i Finland (KonkL 7:2).

Domstolen ska delge gäldenären borgenärens konkursansökan samt ge gäldenären tillfälle att före utsatt dag ge ett skriftligt yttrande. Om gäldenären motsätter sig ansökan kan saken behandlas i kansliet endast om domstolen anser att behandling i sammanträde är onödig och gäldenären inte har begärt det (KonkL 7:8).

En konkurs börjar när gäldenären försätts i konkurs genom domstolens beslut (KonkL 1:4). Då förlorar gäldenären rätten att råda över den egendom som ingår i konkursboet (KonkL 3:1). Domstolen förordnar en eller flera boförvaltare som sköter egendomen och förvaltningen i konkursboet. Innan en boförvaltare förordnas ska domstolen ge de största borgenärerna och den som föreslås bli förordnad till boförvaltare samt, enligt prövning, gäldenären, de övriga borgenärerna och lönegarantimyndigheten tillfälle att bli hörda (KonkL 8:1).

Om en boförvaltare inte kan förordnas genast när konkursen börjar, ska domstolen förordna en tillfällig boförvaltare. En boförvaltare ska dock förordnas inom två veckor efter att den tillfälliga boförvaltaren har förordnats (KonkL 8:2).

Domstolen gör en registeranteckning om att konkursen har börjat som visas i Rättsregistercentralens (RRC) insolvensregister (maksukyvyttomyysrekisteri.om.fi). Om boförvaltaren anser att även kungörelse är nödvändig, ser han till att den publiceras i den officiella tidningen eller eventuellt också i en eller flera dagstidningar. Kungörelse kan vara nödvändig till exempel på grund av ett stort antal okända borgenärer eller bristfällig bokföring. (KonkL 22:1 och 22:2).

Beslut om att en konkurs ska läggas ned kan fattas

• om gäldenären och den borgenär som har gjort konkursansökan ansöker om detta gemensamt, eller
• på ansökan av gäldenären när gäldenären har försatts i konkurs på egen ansökan.

En förutsättning för att konkursen ska läggas ned är att ansökan görs inom åtta dagar efter att gäldenären har försatts i konkurs och att giltiga skäl för nedläggningen anförs. Innan beslutet om att en konkurs ska läggas ned ska domstolen ge boförvaltaren och, enligt prövning, borgenärerna tillfälle att bli hörda i saken (KonkL 7:13).

Borgenärerna utövar högsta beslutanderätten i konkursboet. Borgenärerna utövar beslutanderätten i konkursboet till den del saken inte enligt lag ska avgöras eller skötas av boförvaltaren (KonkL 14:2). Borgenärerna kan ge boförvaltaren i uppdrag att besluta om frågor som det hör till borgenärerna att besluta om. Beslutanderätt får dock inte överföras i frågor som gäller hur tillsynen över konkursförvaltningen allmänt ordnas, boförvaltarens arvode eller överlämnande av konkursboet till konkurs (KonkL 14:9).

Boförvaltaren företräder konkursboet och boförvaltarens uppgifter omfattar bland annat vård och försäljning av gäldenärens egendom och handhavande av boets löpande förvaltning. Boförvaltaren ska i sitt uppdrag iaktta borgenärernas anvisningar och vad de bestämmer i frågor som borgenärerna har rätt att besluta om. Vissa ärenden hör dock till boförvaltarens exklusiva beslutanderätt: boförvaltaren behandlar och avgör ärenden som gäller uppgörande av boförteckningen och gäldenärsutredningen, utredning av fordringar och uppgörande av utdelningsförteckningens samt lönegaranti. Dessutom har boförvaltaren rätt att fatta beslut i ärenden som hör till konkursboets löpande förvaltning, om inte borgenärerna särskilt har bestämt annorlunda beträffande någon viss sak. Boförvaltaren kan även fatta beslut om åtgärder som det hör till borgenärerna att besluta om, när åtgärderna inte kan skjutas upp utan olägenheter för konkursboet (KonkL 14:8).

Borgenärerna utövar sin beslutanderätt vid borgenärssammanträden. Sammanträdet kan också hållas så att deltagarna har kontakt med varandra per telefon, video eller med hjälp av någon annan teknisk anordning. Boförvaltaren kan även be borgenärerna att meddela sin ståndpunkt skriftligen, med ett elektroniskt meddelande eller på något annat ändamålsenligt sätt (annat beslutsförfarande). Tidsfristen för meddelandet får inte vara kortare än två veckor, om inte detta är nödvändigt därför att saken är brådskande. Även gäldenären ska ges tillfälle att meddela sin ståndpunkt i ärendet. Ett beslut som har fattats i ett sådant annat beslutsförfarande samt tidpunkten för beslutet ska meddelas åtminstone de borgenärer som har meddelat sin ståndpunkt, samt gäldenären (KonkL 15:2).

Borgenärerna kan tillsätta en borgenärsdelegation som bistår boförvaltaren, övervakar boförvaltarens verksamhet och utför de uppgifter som borgenärssammanträdet har gett den. En borgenärsdelegation ska tillsättas för ett omfattande konkursbo, om det inte finns särskilda skäl att inte tillsätta en sådan (KonkL 14:12). Borgenärsdelegationen är ett rådgivande organ.

I början av konkursen ska boförvaltaren göra en förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder (boförteckning). Av boförteckningen ska tillräckligt specificerat framgå åtminstone gäldenärens egendom när konkursen började och vilket belopp realiseringen av egendomen väntas avkasta. I boförteckningen ska man också anteckna gäldenärens största skulder, de största övriga förbindelserna samt en uppskattning av det totala antalet övriga skulder och förbindelser (KonkL 9:1). Dessutom ska boförvaltaren göra en utredning om gäldenären och dennes verksamhet före konkursen (gäldenärsutredning) (KonkL 9:2).

Boförteckningen och gäldenärsutredningen ska i regel göras inom två månader från konkursens början (KonkL 9:1 och 9:2).

Efter att boförvaltaren har gjort boförteckningen och gäldenärsutredningen ska boförvaltaren bedöma om det finns förutsättningar för konkursen att fortsätta eller om man ska ansöka om att konkursen ska förfalla. Framställningen om att konkursen ska förfalla ska delges borgenärerna som huvudregel inom en månad efter att boförteckningen och gäldenärsutredningen har blivit klara. Boförvaltaren ska göra en ansökan om att konkursen ska förfalla hos domstolen utan ogrundat dröjsmål efter det att de största borgenärerna har hörts.

Domstolen ska besluta att en konkurs ska förfalla, om

• konkursboets medel inte räcker till för att betala kostnaderna för konkursförfarandet och ingen av borgenärerna åtar sig att svara för dessa, eller
• utdelningen av de medel som ingår i konkursboet skulle bli så obetydlig att det av denna orsak inte kan anses ändamålsenligt att fortsätta konkursen (KonkL 10:1).

Om konkursen förfaller, upphör konkursens rättsverkningar (KonkL 3:11). Om gäldenären har kvar egendom efter betalning av konkurskostnaderna eller konkursboets övriga skulder, ska boförvaltaren ge utmätningsmannen ett tillfälle att mäta ut egendom. Boförvaltare ska återlämna egendom som inte utmäts till gäldenären (KonkL 3:12).

När en konkurs förfaller, kan de utredningsåtgärder som är möjliga under konkursen inte längre riktas mot gäldenären eller gäldenärens verksamhet. En gäldenär i aktiebolagsform avförs från handelsregistret. När en konkurs förfaller blir utredningstiden i allmänhet mycket kort. Därför är det möjligt att utredningsåtgärderna blir delvis bristfälliga.

Bland annat för de ovan nämnda skäl kan konkursen också fortsätta som offentlig utredning, om det finns utredningsbehov som gäller gäldenären eller konkursboet. Kostnaderna för den offentliga utredningen betalas i sista hand av statens medel. Mer information om offentlig utredning.

Har någon ansökan om att konkursen ska förfalla inte gjorts när boförteckningen och gäldenärsutredningen är klara, ska boförvaltaren bestämma dagen när borgenärerna senast ska bevaka sina fordringar (bevakningsdag). Som huvudregel ska bevakningsdagen bestämmas inom en månad efter att boförteckningen och gäldenärsutredningen har blivit klara eller i varje fall utan ogrundat dröjsmål. Bevakningsdagen ska infalla tidigast en månad och senast två månader efter att den bestämdes (KonkL 12:5).

Boförvaltaren ska utan dröjsmål meddela RRC att bevakningsdagen har bestämts genom Kosti-ärendehanteringssystemet. Efter det kan bevakningsdagen samt boförvaltarens namn och kontaktuppgifter ses på internet i insolvensregistret som RRC tillhandahåller. Boförvaltaren ska också underrätta gäldenären samt de borgenärer som har lämnat boförvaltaren sina kontaktuppgifter eller som boförvaltaren annars känner till om kungörelsen. Dessutom ska boförvaltaren se till att en kungörelse publiceras, om kungörelse är nödvändig till exempel på grund av antalet okända borgenärer (KonkL 12:5 och 22:4).

För att få utdelning ska en borgenär skriftligen meddela boförvaltaren om sin fordran (bevaka) före bevakningsdagen (KonkL 12:6). Boförvaltaren kan dock på eget initiativ beakta fordran, om det inte råder någon oklarhet om grunden för fordran och dess belopp (KonkL 12:8).

Boförvaltaren ska kontrollera huruvida de bevakade fordringarna är befogade och huruvida en förmånsrätt eventuellt hänför sig till dessa. Om boförvaltaren upptäcker att bevakningen innehåller ett räkne- eller skrivfel eller något annat klart fel som motsvarar dessa, kan boförvaltaren rätta bevakningen på eget initiativ (KonkL 12:14). Boförvaltaren skall uppmana en borgenär att komplettera eller rätta sin bevakning, om boförvaltaren upptäcker att bevakningen innehåller en sådan brist eller ett sådant fel som är av betydelse för utredningen av fordran (KonkL 12:15).

En borgenär kan bevaka sin fordran och framställa tilläggsyrkanden ännu efter bevakningsdagen (efterbevakning). Borgenären ska i detta fall betala till konkursboet en avgift vars storlek är en procent av beloppet av den fordran som bevakas eller av tilläggsyrkandet. Avgiften är dock alltid minst 600 och högst 6 000 euro. Om borgenären inte har informerats om bevakningen eller fordran på grund av laga förfall lämnats obevakad, får avgiften inte tas ut. Avgiften får inte heller tas ut om gäldenären är en privatperson och det med beaktande av hans eller hennes förhållanden skulle vara oskäligt att ta ut avgiften.

Om en borgenär på grund av återvinning har fått behov av att bevaka sin fordran eller om en borgenär av någon annan orsak inte har varit medveten om och inte heller borde ha varit medveten om en fordran före bevakningsdagen, ska boförvaltaren ge borgenären en skälig tid att bevaka sin fordran. Om efterbevakningen får då inte tas ut någon avgift. Boförvaltaren kan befria borgenären från skyldigheten att bevaka sin fordran vid efterbevakning, om det inte finns något behov av att bevaka fordran. Efterbevakning beaktas inte efter att utdelningsförteckningen har fastställts (KonkL 12:16).

Boförvaltaren ska göra upp ett förslag till fördelning av de medel som ingår i boet mellan borgenärerna (förslag till utdelningsförteckning) (KonkL 13:1). Boförvaltaren ska ha förslaget till utdelningsförteckning klart inom en månad efter bevakningsdagen. Vid omfattande konkursbon är perioden två månader (fristdagen för förslaget till utdelningsförteckning). Domstolen kan på begäran av boförvaltaren förlänga denna tid av särskilda skäl (KonkL 13:2).

Utdelningsförteckningen behövs inte om det är uppenbart att borgenärerna inte kommer att få utdelning av de medel som ingår i konkursboet. I detta fall ska boförvaltaren framställa till domstolen att konkursen ska förfalla (KonkL 13:1).

Boförvaltaren ska sända förslaget till utdelningsförteckning eller uppgift om att det har blivit klart till gäldenären och till de borgenärer vilkas bevakningar boförvaltaren har bestridit eller mot vilkas bevakningar boförvaltaren framställer någon annan anmärkning (KonkL 13:2). Dessutom ska förslaget till utdelningsförteckning eller uppgift om att det har blivit klart sändas till de borgenärer som har begärt det. Till förslaget till utdelningsförteckning ska fogas en redogörelse för borgenärernas och gäldenärens rätt att bestrida fordringarna (KonkL 13:2).

En borgenär får yttra sig om boförvaltarens förslag till utdelningsförteckning till den del det gäller gäldenärens fordran eller bevakning. Yttrandet ska tillställas boförvaltaren inom en av denne utsatt tid som inte får vara längre än en månad efter den dag då förslaget till utdelningsförteckning blev klart (KonkL 13:3).

Bestridande innebär en skriftlig anmälan om till vilken del en fordran som en borgenär har uppgett eller förmånsrätten för denna fordran inte ska godkännas. En fordran eller dess förmånsrätt anses ha godkänts, om den inte har bestridits inom föreskriven tid eller om bestridandet har återkallats (KonkL 13:9). Boförvaltaren ska redan i förslaget till utdelningsförteckning anteckna uppgifter om till vilken del boförvaltaren inte godkänner en fordran som en borgenär har uppgett eller förmånsrätten för denna fordran och skälen till bestridandet (KonkL 13:1).

När en borgenärs fordran har bestridits, bestäms borgenärens rätt till utdelning enligt hur bestridandet har avgjorts. Om en rättegång som gäller fordran redan har anhängiggjorts vid en allmän domstol eller om ärendet behandlas i något annat förfarande, fastställs utdelningen på basis av avgörandet i fråga (KonkL 13:9).

Gäldenären eller en borgenär kan bestrida en annan borgenärs fordran som har antecknats i förslaget till utdelningsförteckning. Bestridandet kan också gälla en fordran som har bestridits även av boförvaltaren. För att bestrida ska borgenären eller gäldenären sända ett skriftligt yttrande till boförvaltaren. Tidsfristen för ett skriftligt yttrande är en månad efter den dag då förslaget till utdelningsförteckning blev klart. Bestridanden som framställts efter denna tid beaktas inte. Bestridandet ska specificeras och motiveras (KonkL 13:4).

Boförvaltaren ska ge en borgenär vars fordran har bestridits tillfälle att yttra sig och komma med utredning till stöd för sitt yrkande. Om borgenären yttrar sig ska boförvaltaren, om det finns orsak till detta, ge den som har bestridit fordran tillfälle att ytterligare inkomma med ett yttrande i saken. Boförvaltaren kan också redogöra för sin egen uppfattning om bestridandet och om borgenärens yttrande samt informera parterna om denna uppfattning (KonkL 13:5).

Boförvaltaren kan ännu efter det att förslaget till utdelningsförteckning har blivit klart bestrida en fordran som i förslaget har antecknats som godkänd. Den borgenär vars fordran bestridits ska ges tillfälle att yttra sig om bestridandet. Boförvaltaren kan göra nya bestridanden tills han eller hon överlämnar utdelningsförteckningen till domstolen (KonkL 13:6).

Boförvaltaren ska efter att ha hört borgenärerna och gäldenären göra upp en utdelningsförteckning (boförvaltarens utdelningsförteckning) som har justerats till följd av bestridanden och yttranden. Boförvaltaren ska också rätta skriv- och räknefel samt andra klara fel i förslaget till utdelningsförteckning (KonkL 13:10).

Boförvaltaren ska överlämna utdelningsförteckningen för bestyrkande till domstolen senast tre månader efter det utsatta datumet för förslaget till utdelningsförteckning. Om en fordran har bestridits, ska boförvaltaren sända de handlingar som gäller bestridandet till domstolen. Om parterna fortfarande hörs eller förlikningsförhandlingar pågår, ska boförvaltaren informera domstolen även om detta (KonkL 13:10).

Om en borgenär anmäler en fordran först efter att boförvaltarens utdelningsförteckning överlämnats till domstolen, ska boförvaltaren underrätta domstolen om saken. Boförvaltaren ska också överlämna den rättade utdelningsförteckningen till domstolen (KonkL 13:13).

Boförvaltarens utdelningsförteckning ska även tillställas gäldenären och de borgenärer som har bestridit en fordran eller vilkas fordran har bestridits. Dessutom ska utdelningsförteckningen tillställas de borgenärer som har begärt det (KonkL 13:10).

Behandling av bestridanden

Parterna kan under de olika faserna av behandlingen av ärendet ingå förlikning i tvister som gäller fordringar. Boförvaltaren ska i den omfattning som god boförvaltningssed förutsätter främja en förlikning av tvisterna (KonkL 13:8).

När boförvaltaren har överlämnat utdelningsförteckningen till domstolen, ska domstolen pröva de bestridanden som framförts och andra meningsskiljaktigheter som gäller bevakningarna. Ett bestridande ska godkännas till den del det är uppenbart befogat eller till den del den borgenär vars fordran bestridits har medgivit att bestridandet är riktigt. Ett bestridande som är uppenbart ogrundat ska förkastas. Om saken redan är avgjord genom ett avgörande som har vunnit laga kraft eller om en allmän domstol inte är behörig i saken, avvisas bestridandet utan prövning (KonkL 13:11).

Vid fastställandet av utdelningsförteckningen är det endast möjligt att avgöra juridiskt klara fall vars realiteter är ostridiga. Om ett bestridande inte kan avgöras på basis av den utredning som har lagts fram, ska behandlingen av bestridandet fortsätta i en rättegång om bestridande (KonkL 13:12).

Utöver att avgöra bestridandena ska domstolen undersöka att boförvaltarens utdelningsförteckning uppfyller kraven enligt lagen. Dessutom kontrollerar domstolen att bestämmelserna om förfarandet vid behandlingen av förslaget till utdelningsförteckning har iakttagits. Om boförvaltarens utdelningsförteckning har gjorts upp så som avses i lagen, ska domstolen fastställa förteckningen och bestämma vilka borgenärer som har rätt att få utdelning för sina fordringar (fastställd utdelningsförteckning) (KonkL 13:14).

Domstolen ska underrätta boförvaltaren samt den borgenär eller gäldenären som har gjort bestridandet eller yttrandet om vilken dag utdelningsförteckningen har fastställts (KonkL 13:15).

När konkursboet är utrett och den egendom som ingår i boet har realiserats, ska de återstående medlen utan dröjsmål delas ut till borgenärerna. Bestämmelser om betalning av utdelning finns i 18 kap i konkurslagen. Huvudregeln är att till borgenärerna betalas utdelning i konkursen i enlighet med den fastställda utdelningsförteckningen (KonkL 18:1). Om borgenärens fordran behandlas i en separat rättegång om bestridande, fastställs borgenärens utdelning enligt avgörandet i rättegången om bestridande.

Utdelning kan betalas som slutlig utdelning eller som förskott på utdelningen. Förskott på utdelningen kan betalas redan innan domstolen har fastställt utdelningsförteckningen (KonkL 18:1 och 18:4). Boförvaltaren ska betala den slutliga utdelningen till borgenärerna när slutredovisningen har godkänts. I vissa fall där ändring har sökts är det skäl att skjuta upp betalningen tills beslutet har vunnit laga kraft (KonkL 18:7).

Vid slutet av konkursförfarandet ska boförvaltaren göra upp en slutredovisning. Slutredovisning kan göras upp även om boet delvis är outrett, om

• egendom som utgör pant för en fordran eller annan egendom vars värde är obetydligt inte har sålts, eller
• en konkursfordran eller en liten del av fordringarna är oklar (KonkL 19:1).

Slutredovisningen ska innehålla uppgifter om konkursboets förvaltning och utdelningen till borgenärerna (KonkL 19:2). Slutredovisningen ska godkännas vid borgenärssammanträdet. Konkursen avslutas när slutredovisningen har godkänts (KonkL 19:7).