Gäldenär i konkursförfarandet

1. Vad är en konkurs?

Konkursen är ett lagstadgat förfarande, där gäldenärens egendom omvandlas till pengar och fördelas till borgenärerna i förhållande till deras fordringar. Den ordning i vilken borgenärer ska få betalning föreskrivs genom lag. En juridisk person, som ett aktiebolag, öppet bolag och kommanditbolag kan försättas i konkurs. Även en fysisk person (människa) kan försättas i konkurs.

Konkursen börjar när domstolen försätter gäldenären i konkurs på grund av en ansökan som lämnats in till domstolen. När konkursen börjar övergår bestämmanderätten över gäldenärens egendom på borgenärerna. Domstolen förordnar en boförvaltare för att vårda och sälja gäldenärens egendom och för att utreda borgenärerna.

2. Förutsättningar för konkurs

Domstolen kan bestämma att en gäldenär ska försättas i konkurs, om de förutsättningar som föreskrivs i konkurslagen uppfylls. En allmän förutsättning för att gäldenären försätts i konkurs är att gäldenären är insolvent. Med insolvens avses att gäldenären inte kan betala sina skulder när de förfaller till betalning och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Domstolen utreder förutsättningarna för att försätta gäldenären i konkurs å tjänstens vägnar.

2.1 Insolvens

En förutsättning för konkursförfarandet är att insolvensen inte är tillfällig. Det betyder att gäldenären inte nödvändigtvis är insolvent, om gäldenären inom den närmaste framtiden kommer att få medel, med vilka skulder som förfallit till betalning kan betalas.

Bedömningen av insolvens är av betydelse, eftersom borgenären i samband med konkursansökan måste kunna visa att gäldenären är insolvent.

Om gäldenären själv uppger sig vara insolvent, är det i allmänhet en tillräcklig grund för att domstolen ska godkänna konkursansökan.

2.2 Faktorer som visar på insolvens

I konkurslagen definieras även vissa situationer där gäldenären antas vara insolvent, såvida gäldenären själv inte kan påvisa något annat. Borgenären kan åberopa dessa särskilda situationer som visar på insolvens i sin ansökan för att visa att det finns en grund för att försätta gäldenären i konkurs, och borgenären behöver inte i detta fall själv visa att gäldenären är insolvent.

Följande situationer visar enligt konkurslagen att gäldenären är insolvent.

1. Gäldenären har ställt in sina betalningar
2. En utsökning under de senaste sex månaderna före konkursansökan har visat att gäldenären saknar medel till full betalning av en fordran;
3. Gäldenären är eller har under det senaste året före konkursansökan varit bokföringsskyldig för sin rörelse eller sin yrkesutövning och har underlåtit att betala en klar och förfallen fordran inom en vecka efter att ha fått borgenärens uppmaning att betala denna fordran (betalningsuppmaning med hot om konkurs). 

3. Hur görs en konkursansökan?

3.1 Konkursansökans form och innehåll

Konkursansökan ska göras skriftligen och lämnas in till en behörig domstol. Enligt konkurslagen ska en konkursansökan som en gäldenär gjort innehålla:

• Yrkande på försättande i konkurs och gäldenärens anmälan om insolvens
• Gäldenärens namn och hemort samt personbeteckning eller företags- och organisationsnummer
• Gäldenärens eller dennes lagliga företrädares eller ombuds telefonnummer och den adress till vilken meddelanden i ärendet kan sändas
• Ansökan ska innehålla en redogörelse för varför den aktuella tingsrätten har beslutanderätt i ärendet. Med detta avses en redogörelse för på vilken grund tingsrätten är behörig att behandla ärendet.
• En utredning om gäldenärens egendom och dess värde samt uppgift om skuldernas sammanlagda belopp och en förteckning över de största borgenärerna och borgenärernas kontaktinformation. Ovan nämnda utredning behöver inte vara en detaljerad egendoms- och skuldförteckning, utan en allmän redogörelse för gäldenärens sammanlagda egendom och skulder.
• Till ett dödsbos konkursansökan ska fogas bouppteckningsinstrumentet eller någon annan utredning om att dödsboet är överskuldsatt, om bouppteckningsinstrumentet inte finns att tillgå.
• De handlingar och annan skriftlig utredning som den gäldenär som lämnat in konkursansökan åberopar ska fogas till ansökan.
• Till ansökan ska fogas ett utdrag ur det register i fråga där en juridisk person är införd.
• Till ansökan ska dessutom fogas ett beslut om eller samtycke till att egendomen överlämnas till konkurs. Med detta avses ett beslut av sådant organ hos gäldenären som enligt lagen är behörigt att besluta om konkursansökan. I fråga om till exempel aktiebolag avses styrelsen.
• Sökanden eller den som gjort upp ansökan ska också underteckna konkursansökan.

Domstolen kan vid behov kräva annan utredning om gäldenärens ekonomiska ställning.

Om gäldenären är i ett företagssaneringsförfarande, förutsätts samtycke av utredaren i företagssaneringsförfarandet till att egendomen överlämnas till konkurs.

3.2 Behörig domstol

Om affärsverksamheten har utövats som firma, lämnas konkursansökan in till den tingsrätt inom vars domkrets gäldenärens allmänna forum finns. Med allmänt forum avses tingsrätten på gäldenärens hemort eller vanliga vistelseort.

Om affärsverksamheten har utövats som juridisk person (till exempel aktiebolag, öppet bolag eller kommanditbolag), behandlas konkursärendet dock av den tingsrätt inom vars domkrets förvaltningen av bolaget i huvudsak handhas i Finland. Om ingen behörig domstol hittas på detta sätt, kan ärendet behandlas även av den domstol inom vars domkrets bolaget huvudsakligen har bedrivit sin verksamhet.

Kontaktuppgifter till tingsrätterna finns listade på justitieförvaltningens webbplats , där det också framgår till vilken tingsrätts domkrets gäldenären hör.

4. Vilka verkningar har konkursen?

Konkursens viktigaste rättsverkan är att gäldenären inte längre kan råda över den egendom som ingår i boet efter att gäldenären försatts i konkurs. I konkursboet ingår all den egendom som gäldenären hade när konkursen började samt den egendom som enligt lagen kan återvinnas till boet. Till konkursboets förmögenhet räknas även avkastningen från affärsverksamhet som boet eventuellt utövat.

I samband med beslutet om försättande i konkurs förordnar domstolen även en boförvaltare för konkursboet. Boförvaltaren är i allmänhet en advokat eller en annan jurist som är insatt i konkursfrågor. Boförvaltaren har till uppgift att ta konkursboets egendom i sin besittning och realisera den på det för boet fördelaktigaste sättet. Boförvaltaren gör upp en boförteckning som beskriver gäldenärens ekonomiska situation och en gäldenärsutredning som beskriver gäldenärens verksamhet före konkursen.

Konkursboet har rätt att pröva försäljningssättet för egendomen. Egendomen kan säljas till exempel på auktion eller som en fungerande helhet. Bästa möjliga resultat eftersträvas vid försäljningen. Beroende på de fria medlen i boet föreslår boförvaltaren antingen att konkursen ska förfalla på grund av brist på medel eller så ordnar boförvaltaren med bevakning och fördelar medlen till konkursgäldenärerna i enlighet med lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning. Beslutanderätten i konkursboet utövas av borgenärerna till den del som ärendet inte hör till boförvaltaren.

5. Mer information och hjälp

I juridiska frågor får du tilläggsinformation genom att ta kontakt med exempelvis en advokat eller en annan jurist för att kartlägga situationen. NTM-centralen ger råd till företagare med ekonomiska problem och betalningssvårigheter. Dessutom kan privatpersoner samt yrkesutövare och näringsidkare som bedriver småskalig företagsverksamhet få rådgivning via rättshjälpsbyråernas ekonomi- och skuldrådgivningstjänst.