Konkursombudsmannens byrås verksamhetsberättelse 2024

1. Konkursombudsmannens byrå

1.1. Ledningens översikt

Det har inte skett tillräckligt med positiva förändringar i den ekonomiska verksamhetsmiljön och antalet insolvensförfaranden har hela tiden varit stort. För konkursombudsmannens byrå (KAM) har den rådande situationen inneburit att antalet insolvensförfaranden som omfattas av tillsyn hela tiden har ökat. KAM har aktivt följt med och förmedlat information om utvecklingen av antalet insolvensförfaranden, vilket också har synts i mediernas nyhetsrapportering i den ekonomiska sektorn.

I fjol inleddes cirka 50 procent fler konkurser än i början av 2020-talet och antalet konkurser översteg 3 000. År 2024 inleddes 3 035 (2 715) konkursförfaranden. Antalet inledda konkurser var 12,5 procent större än året innan. Beträffande antalet företagssaneringar är förändringen densamma som för konkursförfarandena. Även antalet saneringsförfaranden har ökat med cirka 50 procent jämfört med början av 2020-talet. År 2024 inleddes 318 (306) saneringsförfaranden, vilket är 3,9 procent mer än året innan.

KAM har aktivt förmedlat information om sin verksamhet både på webbplatsen och i sociala medier. I fjol publicerades åtta ställningstaganden av konkursombudsmannen på webbplatsen, medan antalet motsvarande publikationer under de föregående tio åren har varit sammanlagt nio. Ställningstagandena grundar sig på de avgöranden som gjorts på begäranden om åtgärder som lämnats till KAM. Dessutom publicerades iakttagelser som gjorts vid tillsynen 2024. Dessa var iakttagelser som KAM gjort på eget initiativ i boförvaltningen.

Ett projekt som gällde ärendehanteringssystemet Kosti slutfördes den 20 december 2024. Detta lyckades genom att avstå från en betydande del av det planerade utvecklingsarbetet. Den planerade substansärendehanteringen i Kosti genomförs 2025 i Hilda-systemet. Användningen av Kosti stördes även i fjol av problem orsakade av migration, observerade fel och frekventa reparationsbehov. Användaravgiften för Kosti har tagits ut utan problem.

Justitieministeriets projekt för att inrätta ämbetsverket Specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen har slutförts enligt planerna och ämbetsverket har inlett sin verksamhet den 1 januari 2025. KAM har aktivt varit med och främjat justitieministeriets projekt.

Arbetet vid konkursombudsmannens byrå har i hög grad påverkats av den enorma arbetsinsats som krävdes på grund av att Kosti var fördröjd och innehöll en stor mängd fel, samt av den kraftiga ökningen av antalet insolvensförfaranden. En betydande arbetsinsats krävdes också i början av året när byrån flyttade från lokalerna i Böle till Unionsgatan i Helsingfors centrum. Flytten krävde särskilt mycket arbete på grund av det pappersarkiv för handlingar som fortfarande används. Arbete som avviker från det normala orsakades i fjol också av åtgärder i anslutning till att ämbetsverket Specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen inrättades. En mycket nödvändig och nyttig åtgärd var att anställa en visstidsanställd våren 2024.

1.2. Verksamhetens resultat och effektivitet

I resultatavtalet ställdes tre centrala mål upp för resultaten av verksamheten 2024:

• god boförvaltnings- och företagssaneringssed iakttas i praktiken
• informationssystemen stöder processerna för ett effektivt tillsynsarbete
• organisationsstrukturen och lokalerna möjliggör en effektiv verksamhet

År 2024 inleddes sammanlagt 120 tillsynsärenden; 22 begäranden om åtgärder, 31 egna tillsynsärenden, 40 begäranden om utlåtande från domstolar och 27 begäranden om information. Sammanlagt 114 tillsynsärenden avgjordes och i slutet av året behandlades 27 tillsynsärenden.

26 svar gavs på begäranden om åtgärder som gällde boförvaltarnas verksamhet och vid årsskiftet behandlades åtta begäranden om åtgärder. De genomsnittliga handläggningstiderna var 5,6 månader och medianen 5,5 månader. Den fastställda eftersträvade maximitiden på sex månader underskreds.

På konkursombudsmannens ansökan befriade domstolarna fem boförvaltare från deras uppgifter i nio olika konkursbon. Orsaker till befriandet var bl.a. brister i ordnandet av boets bokföring, förverkligandet av borgenärernas beslutanderätt, lagringen av handlingar och uppgifter i Kosti samt försummelser att säkerställa att konkursbon avslutas på rätt sätt. Vid räkenskapsperiodens slut pågick behandlingen av en ansökan om befriande. Av motsvarande orsaker övergick man för en boförvaltares del till offentlig utredning i ett konkursbo och personens förordnande till offentlig utredare återkallades i två andra konkursbon.

År 2024 gav tillsynsnämnden som övervakar advokater tre avgöranden om anmälningar som gjorts av konkursombudsmannen. I två fall konstaterade tillsynsnämnden att advokaten varit jävig som boförvaltare och som disciplinär påföljd för detta ålades en varning och i det andra fallet en anmärkning. I det tredje fallet konstaterades att boförvaltaren hade förfarit ovarsamt och försummat sin svarsskyldighet. Den disciplinära påföljden för detta var en varning.

Till domstolarna gavs under året 38 utlåtanden som i huvudsak gällde beloppet av boförvaltarens arvode när konkursen förföll. 27 svar gavs på begärandena om information.

Delegationen för konkursärenden fastställde under 2024 två nya rekommendationer: nr 19, Rådgivning och handledning för gäldenärer i företagssaneringsförfarande och nr 20, Utredning och uppföljning av företagsverksamheten vid företagssanering. Dessutom fastställde delegationen ändringar i rekommendationen om frågor rörande anställningsförhållanden i konkurs (nr 4).

1.3. Samhällelig inverkan, resultat och kvalitetsledning

Antalet konkurser och företagssaneringar har utvecklats på följande sätt:

Det centrala målet för konkursombudsmannens verksamhet är att möjligheterna att göra och dra nytta av ekonomiska oegentligheter har minskat. Genom en effektiv utredning av konkurser bidrar man till att straffansvaret i ekonomiska brott i samband med konkurser förverkligas och att medvetenheten om risken att bli fast ökar. Medlen är offentliga utredningar samt särskilda granskningar av gäldenärens och konkursbonas verksamhet och även att insolvenssystemet i sig fungerar tillförlitligt och effektivt.

År 2024 inleddes 51 nya offentliga utredningar och de offentliga utredningarna är nu på den eftersträvade nivån. 489 offentliga utredningar har inletts, vilket är 12 procent av alla konkurser som inletts.

Totalt gjordes 123 särskilda granskningar av gäldenärens verksamhet, slutföranden av bokföringen och granskningar av förvaltningen av konkursbon.

1.4. Ekonomi- och bokslutsanalys

Konkursombudsmannens byrå hörde ännu 2024 till Utsökningsverkets bokföringsenhet i fråga om bokföringen. Bokföringsenheten producerade tjänster för byrån tillsammans med Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. 

Utgifterna vid konkursombudsmannens byrå har utvecklats på följande sätt:

Byråns verksamhetsanslag för 2024 uppgick till 1 781 578 euro. I budgeten ingick en planerad användning av reservationsanslag på 193 922 euro.  Den slutliga budgeten för 2024 var således 1 975 500 euro.

De faktiska nettoutgifterna uppgick till 1 644 110 euro, vilket innebär att budgeten underskreds med 331 390 euro. Det anslag som överförs från byrån har i och med inbesparingen stigit till 1 856 431 euro. Genom att öka anslaget som överförs har det säkerställts att finansieringen av Kosti-projektet är tillräcklig.

Ekonomiförvaltningsrapporter som fås ur Kieku-systemet har utnyttjats i uppföljningen av återkravet av både utgifter och kostnader för särskilda granskningar och offentliga utredningar.

För utgifterna för särskilda granskningar har 850 000 euro budgeterats och de utgör huvuddelen av utgifterna för byråns övriga tjänster. Som mål för återkravet har 200 000 euro budgeterats, dvs. nettobudgeten för särskilda granskningar är 650 000 euro.

Utgifterna för särskilda granskningar uppgick 2024 till sammanlagt 843 861 euro och av konkursbona återkrävdes 271 784 euro av kostnaderna. Nettokostnaderna för granskningarna, 572 077 euro, underskred det budgeterade nettobeloppet med 77 923 euro.

Utgifter i momentet som ska betalas centraliserat har beaktats i Utsökningsverkets resultatavtal.

År 2024 redovisade konkursbona med stöd av 19 kap. 9 § i konkurslagen sammanlagt 100 928 euro (73 687) som s.k. obetydliga belopp till staten. Beloppen har inte budgeterats som inkomst.   

Kostnaderna för offentliga utredningar uppgick till sammanlagt 1 179 432 euro (inkl. moms). Kostnaderna ingår inte i byråns anslag, utan de har betalats ur ett separat förslagsanslag 2024 från moment 25.01.20 och mervärdesskatterna 201 015 euro från mervärdesskattemoment 25.01.29. För kostnader för offentlig utredning inklusive mervärdesskatt beviljades under tidigare år förslagsanslag till budgetkonto 25.10.50.5 (arvoden till offentliga utredare och boförvaltare enligt konkurslagen samt övriga utgifter för konkursförfarande som föranleds av offentlig utredning (KPY)).

Av konkursbona återkrävdes sammanlagt 399 468 euro i tidigare betalda kostnader för offentliga utredningar. Ur de bon inom offentlig utredning som upphörde 2024 uppgick utdelningarna till borgenärerna till sammanlagt 1 064 650 euro.

1.5. Hantering och utveckling av psykiska resurser

Arbetshälsan på byrån har fortsättningsvis varit mycket god. Kosti-projektet, som har fördröjts avsevärt och inneburit många utmaningar, har dock även i fjol påverkat även de psykiska resurserna. Satsningar på att bygga upp en bra arbetsgemenskap, hantera arbetsmängden samt främja samhörigheten och trivseln i arbetet görs fortsättningsvis.

År 2024 bestod byråns personal av konkursombudsmannen, byråchefen, sex konkursöverinspektörer, två inspektörer (tidigare byråsekreterare) och under en del av året en tillfällig biträdande inspektör och en visstidsanställd konkursöverinspektör.

1.6. Utlåtande om utvärdering och bekräftelse av den interna kontrollen

År 2024 gjordes ingen utvärdering av den interna kontrollen. Justitieministeriet har med hänsyn till byråns ringa storlek utrett alternativ för hur den interna kontrollen kan ordnas.  Processerna inom den interna kontrollen utvecklas bland annat genom att förnya byråns interna upphandlingsanvisning och andra anvisningar. Den interna kontrollen sköts i fortsättningen som en del av ämbetsverket Specialmyndigheterna inom justitieförvaltningen.

De risker som är betydande för byrån gäller funktionaliteten hos ärendehanteringssystemet Kosti. Rättsregistercentralens återhämtningsplan har uppdaterats i samarbete ORK-KAM 11/2023. Arbetet med att uppdatera byråns interna anvisningar fortsätter. I fjol utarbetades en beredskaps- och kontinuitetsplan för byrån.