07 Ordnande av borgenärssammanträde och utövande av beslutanderätt
1 Utövande av beslutanderätt i ett konkursbo
1.1 Frågor som avgörs av borgenärerna
Borgenärerna fattar beslut om konkursboets förvaltning samt om skötsel, användning och realisering av konkursboets egendom, om det inte särskilt har föreskrivits att boförvaltaren utövar beslutanderätt. Besluten om boförvaltningen omfattar att tillsätta en borgenärsdelegation, välja revisor samt inrätta ett borgenärskollegium eller motsvarande organ.
Borgenärerna utövar sin beslutanderätt vid ett borgenärssammanträde eller genom att på boförvaltarens begäran meddela sin åsikt i en fråga som ska avgöras.
Borgenärerna kan överföra sin beslutanderätt till boförvaltaren.Beslutanderätt får dock inte överföras i frågor som gäller hur tillsynen över konkursförvaltningen allmänt ordnas, boförvaltarens arvode eller överlämnande av konkursboet till konkurs. I borgenärernas beslut ska specificeras till vilken del och för hur lång tid beslutanderätten överförs samt hur boförvaltaren ska informera borgenärerna om sina beslut. Boförvaltaren kan till exempel ges rätt att sälja egendom som hör till boet så, att det lägsta godtagbara priset fastställs i beslutet. Boförvaltaren kan också ges fullmakt att avgöra alla frågor som gäller försäljning av egendom och bestämma huruvida återvinningstalan eller annan talan ska väckas.
Borgenärerna kan när som helst helt eller delvis återkalla överföringen av beslutanderätten till boförvaltaren.
Borgenärerna kan tillsätta en borgenärsdelegation. Borgenärsdelegationen har ingen självständig beslutanderätt, men borgenärerna kan besluta att boförvaltaren måste inhämta borgenärsdelegationens samtycke till beslut som boförvaltaren fattar med stöd av beslutanderätten som de har överfört till boförvaltaren. På ordnande av borgenärsdelegationens sammanträden kan samma anvisningar tillämpas som nedan i rekommendationen ges om ordnande av borgenärssammanträden.
1.2 Borgenärernas röstetal när beslut fattas
En borgenär deltar i beslutsprocessen med den fordran som han eller hon har när beslutet fattas. Om en borgenär har fått en del av sin fordran betald till exempel av en borgensman eller som förskottsutdelning ur konkursboet, minskar betalningen borgenärens rösträtt på motsvarande sätt. När en fordran övergår till någon annan borgenär än den ursprungliga, övergår också rösträtten till den nya borgenären.
En massborgenär är inte en konkursborgenär och har därför inte heller rätt att delta i beslutsprocessen i ett konkursbo.
En efterställd fordran ger inte rösträtt, om det är uppenbart att fordran inte kommer att få någon utdelning i konkursen.
En villkorlig, stridig eller annars oklar fordran värderas till sitt sannolika belopp. En villkorlig regressfordran medför dock rösträtt endast förutsatt att inte borgenären utövar sin rösträtt med stöd av samma fordran. En delbetalning som görs av en gäldenär i ett solidariskt skuldförhållande ger denna gäldenär en regressfordran och denna i sin tur en rösträtt som svarar mot delbetalningen.
När en borgenär som säkerhet för sin fordran på någon annan än gäldenären har sådan gäldenären tillhörig egendom som omfattas av företagsinteckning, är borgenärens röstetal högst det belopp som den del av egendomen som medför förmånsrätt täcker av borgenärens fordran. Boförvaltaren ska bestämma värdet av den egendom som omfattas av företagsinteckning enligt värdet vid beslutstidpunkten.
Meningsskiljaktigheter om det belopp till vilket en borgenärs fordran ska beaktas vid en omröstning avgörs av boförvaltaren eller, om saken tas upp vid borgenärssammanträdet, av ordföranden.
Om avsikten är att överlåta gäldenärsföretagets affärsverksamhet, förmögenhet eller en del av den som en funktionell helhet till en sådan mottagare som själv eller vars ägare står i ett nära förhållande till gäldenären, den som äger gäldenärsföretaget eller borgenären, ska boförvaltaren fästa vikt vid att de krav på kvalificerad majoritet för att beslut ska uppstå som föreskrivs i 15 kap. 4 § i konkurslagen uppfylls både vid borgenärssammanträdet och i annat beslutsförfarande.
1.3 Småborgenärernas ställning i beslutsprocessen
Till småborgenärer vars fordran understiger 3 000 euro sänds efter bevakningsdagen en kallelse till borgenärssammanträde eller en begäran om ställningstagande i något annat beslutsförfarande endast i det fall att borgenären på förhand har meddelat boförvaltaren att han eller hon deltar i beslutsprocessen.
Småborgenärerna har dock alltid rätt att delta i möten och utöva beslutanderätt, även om de inte har meddelat att de deltar i beslutsprocessen i konkursboet.
1.4 Frågor som avgörs av boförvaltaren
Boförvaltaren behandlar och fattar beslut om ärenden gällande upprättandet av boförteckningen och sammanställningen av gäldenärsutredningen, utredningen av fordringarna, upprättandet av utdelningsförteckningen samt lönegarantin. Det samma gäller också andra ärenden som enligt föreskrifterna i lagen eller på grund av ärendets art åligger boförvaltaren. Dessa omfattar bland annat att inte lämna obetydliga utdelningar obeaktade (KonkL 18:2) och att betala utdelning på obetydliga fordringar (KonkL 18:3).
Boförvaltaren fattar beslut i ärenden som hör till konkursboets löpande förvaltning, om inte borgenärerna särskilt har bestämt annorlunda beträffande någon viss sak. Dessa omfattar till exempel ärenden som gäller beskattning och bokföring, iakttagande av arbetsgivarskyldigheterna, ingående eller uppsägning av olika avtal, till exempel anställnings- och hyresavtal, betalning av boets massaskulder och indrivning av fordringar. Det åligger också boförvaltaren att besluta om kvittningsanspråk eller överlåtelse av egendom som tillhör en utomstående.
När det gäller den löpande förvaltningen kan boförvaltaren fatta beslut om att väcka talan och om andra rättegångsärenden, såvida det inte är frågan om ett ekonomiskt eller på annat sätt betydande ärende.
Boförvaltaren kan också fatta beslut om en brådskande åtgärd där borgenärerna har beslutanderätt, men som inte kan skjutas upp utan olägenheter för konkursboet. Boförvaltaren ska dock innan en sådan åtgärd vidtas om möjligt höra borgenärsdelegationen eller de största borgenärerna. Boförvaltaren kan till exempel sälja egendom som lätt blir skämd eller annars minskar snabbt i värde även utan ett beslut från borgenärerna.
1.4.1 Samordningsförfarande för koncerner
Den omarbetade insolvensförordningen (2015/848) innehåller bestämmelser om det s.k. samordningsförfarandet för koncerner, som gäller insolvensförfarandet hos företag som hör till samma företagsgrupp. Bestämmelserna kan komma att tillämpas i det fall att man i flera än en medlemsstat påbörjat förfaranden som gäller olika företag i samma företagsgrupp.
Den utredare/boförvaltare som förordnats för insolvensförfarandet kan ansöka om att ett samordningsförfarande ska inledas. En domstol fattar beslut om att inleda förfarandet.
Boförvaltaren fattar beslut om deltagande i ett samordningsförfarande för koncerner. Innan beslutet fattas ska dock boförvaltaren i ärendet höra en eventuell borgenärsdelegation eller de största borgenärerna så att också borgenärernas synpunkter tas i beaktande.
Boförvaltaren kan invända mot att samordningsförfarandet för koncerner inkluderas i konkursförfarandet som boförvaltaren handhar. Boförvaltaren ska i detta ärende handla relativt raskt, på grund av att en tidsfrist på 30 dagar har föreskrivits för att lämna anmälan. Tidsfristen börjar löpa när boförvaltaren mottagit anmälan om en ansökan om inledande av samordningsförfarande för koncerner. Det är inte möjligt att frigöra sig från ett samordningsförfarande för koncerner och kostnaderna för detta, om en anmälan om invändning mot deltagandet i förfarandet inte har lämnats. Däremot är det möjligt att ansluta sig till förfarandet senare.
Formuläret för invändning avseende förfarandet finns på följande sida: https://e-justice.europa.eu/content_insolvency-447-fi.do?init=true
Boförvaltaren ska informera de parter som han eller hon har hört före sitt beslut om beslutet.
2 BORGENÄRSSAMMANTRÄDE
2.1 Om borgenärssammanträde
Enligt 15 kap. 2 § i konkurslagen utövar borgenärerna sin beslutanderätt vid borgenärssammanträden. Borgenärssammanträdet kan hållas som ett vanligt sammanträde eller på distans, då deltagarna har kontakt med varandra per telefon, via videoförbindelse eller med hjälp av någon annan teknisk anordning.
Boförvaltaren bestämmer hur borgenärssammanträdet ordnas. Borgenärerna kan dock vid det första borgenärssammanträdet besluta hur borgenärssammanträdena ska ordnas i konkursboet. Borgenärssammanträdet ska ordnas så att alla borgenärer och gäldenären har möjlighet att delta i sammanträdet om de så önskar.
Det första borgenärssammanträdet ska hållas inom två månader efter att boförteckningen blev klar och senast sex månader efter att konkursen började, om det inte av särskilda skäl är onödigt att hålla sammanträde (KonkL 15:6). Orsaken till detta kan vara att konkursen kommer att förfalla i brist på medel eller att gäldenären håller sig undan och att boförteckningen inte har kunnat göras upp inom sex månader från att konkursen började.
Det första sammanträdet kan vid behov hållas innan boförteckningen färdigställts, under förutsättning att de största borgenärerna har utretts på ett tillförlitligt sätt. Ett sammanträde kan vara nödvändigt till exempel då det finns ett behov av att snabbt avgöra frågor som gäller realisering av egendom. Ett nytt borgenärssammanträde ska ordnas efter att boförteckningen färdigställts, om konkursboets situation kräver det.
Enligt 19 kap. 4 § i konkurslagen ska slutredovisningen godkännas vid ett borgenärssammanträde.
Borgenärssammanträde ska hållas också när ärenden som gäller återvinning eller bestridande av fordringar eller andra rättegångsärenden ger anledning till det. Delegationen rekommenderar att ett borgenärssammanträde också hålls när boförvaltaren har ett sådant ärende eller ärenden att föredra för borgenärssammanträdet
- som avsevärt inverkar på vilket konkursrealiseringens slutresultat blir,
- som är av väsentlig betydelse för skötseln av konkursboet, eller
- beträffande vilka det med fog har uppstått meningsskiljaktigheter mellan konkursboet och en borgenär/borgenärerna eller gäldenären
2.2 Sammankallande av borgenärssammanträde (vanligt sammanträde)
Boförvaltaren sammankallar borgenärssammanträdet. Borgenärsdelegationen och de borgenärer som företräder minst en tiondedel av de konkursfordringar som har bevakats eller annars ska tas upp i utdelningsförteckningen har rätt att yrka på att borgenärssammanträdet ska sammankallas för att behandla ett uppgivet ärende.
Även en enskild borgenär kan framställa en begäran till boförvaltaren om att borgenärssammanträdet ska sammankallas för att behandla ett uppgivet ärende. Begärans ska motiveras och kan framställas redan före bevakningsdagen.
Gäldenären har inte rätt att yrka på att borgenärssammanträdet ska sammankallas.
Konkursombudsmannen kan ålägga boförvaltaren att sammankalla borgenärssammanträdet. Konkursombudsmannen kan även själv sammankalla sammanträdet om det finns en särskild orsak till det.
När en kallelse utfärdas före bevakningsdagen ska kallelsen sändas till de kända borgenärerna och till gäldenären. Kallelsen kan vid behov publiceras i den officiella tidningen, i en eller flera för ändamålet lämpliga dagstidningar eller på något annat ändamålsenligt sätt.
Boförvaltaren ska även underrätta Rättsregistercentralen om tiden och platsen för ett borgenärssammanträde. Uppgifterna om borgenärssammanträdet förs in i konkurs- och företagssaneringsregistret. Anteckningen ska göras senast två veckor före sammanträdet. Delegationen rekommenderar att anmälan görs via Kosti, varvid uppgiften om borgenärssammanträdet överförs till Rättsregistercentralen på elektronisk väg. Boförvaltaren ska göra denna anmälan i tillräckligt god tid för att anmälan ska synas i konkurs- och företagssaneringsregistret inom den föreskrivna tidsfristen (https://maksukyvyttomyysrekisteri.om.fi/).
Beslutanderätten i konkursboet utövas av de borgenärer som har en konkursfordran på gäldenären. Efter bevakningsdagen utövas beslutanderätten av de borgenärer som har bevakat sin fordran och de borgenärer vilkas fordringar boförvaltaren har meddelat att kommer att beaktas utan bevakning samt pantborgenärer som har lagt fram utredning om sin fordran. Om en borgenär är skyldig att betala en avgift till konkursboet enligt 12 kap. 16 § i konkurslagen, har borgenären rätt att utöva beslutanderätten först efter att avgiften har betalats.
Efter bevakningsdagen ska kallelsen sändas till de borgenärer som har rätt att utöva borgenärernas beslutanderätt samt till gäldenären.
Kallelsen ska sändas till den adress som uppgetts av borgenären eller gäldenären och som också kan vara en e-postadress som uppgetts för mottagande av meddelanden.
Kallelsen ska sändas i tillräckligt god tid, och tiden för kallelsen bestäms enligt situationen i vart och ett fall. Delegationen rekommenderar att kallelsen normalt sänds två veckor före sammanträdet. En kortare tid än en vecka kan inte anses vara tillräcklig, om det inte är frågan om ett särskilt brådskande ärende. Om boet endast har ett fåtal borgenärer och boförvaltaren vet att borgenärerna och gäldenären kan infinna sig till ett sammanträde till exempel redan följande dag, föreligger inte något hinder för att ordna mötet även så snart.
Delegationen rekommenderar att kallelsen alltid även skickas till konkursombudsmannen för kännedom.
Kallelsen ska innehålla:
- Konkursgäldenärens namn
- Tidpunkten för sammanträdet
- Platsen för sammanträdet
- Ärenden som behandlas vid sammanträdet
- Boförvaltarens namn och kontaktuppgifter
I kallelsen behöver det inte nämnas att de som är frånvarande får nöja sig med besluten som de som är närvarande fattar. Kallelsen behöver inte heller innehålla andra anvisningar om ändringssökande för dem som är frånvarande från sammanträdet, eftersom detta inte förutsätts i konkurslagen.
God boförvaltningssed förutsätter att borgenärerna och gäldenären tillsammans med kallelsen eller på grund av anmälan på förhand får skriftligt material (bl.a. arvodesfaktura) om ärenden som kommer att behandlas vid sammanträdet. Om materialet är omfattande, ska boförvaltaren göra upp en kort sammanfattning över det och meddela var materialet finns framlagt. Boförvaltaren kan efter behov göra upp ett förslag till beslut i de ärenden som kommer att behandlas vid sammanträdet, och dessa ska fogas till kallelsen som skickas till borgenärerna och gäldenären.
Boförvaltaren ska försöka ordna borgenärssammanträdet vid en sådan tidpunkt och på en sådan plats att så många borgenärer som möjligt kan delta i det. Därför ska sammanträdet ordnas under vanlig arbetstid och inte utan särskild orsak till exempel på helgaftnar. Som sammanträdesplats ska väljas den plats som är mest ändamålsenlig för konkursboet och de centrala borgenärerna, till exempel boförvaltarens verksamhetslokaler.
I praktiken kan sammanträdet även ordnas så att ett vanligt borgenärssammanträde sammankallas, men en del av deltagarna deltar per telefon, via videoförbindelse eller med hjälp av någon annan teknisk anordning. I kallelsen till sammanträdet är det bra att nämna om det är möjligt att delta i det aktuella sammanträdet även via distansförbindelse. På en borgenärs begäran kan boförvaltaren även annars ordna med en sådan möjlighet.
Borgenärssammanträdet kan skjuta upp behandlingen av ett ärende till ett fortsatt sammanträde, om de ärenden som behandlas vid borgenärssammanträdet kräver det. Uppskov ska användas endast av motiverad anledning för behandlingen av ett ärende som inte har kunnat behandlas färdigt vid det första sammanträdet. Delegationen rekommenderar att det fortsatta sammanträdet inte utan särskilda skäl skjuts upp med mer än en månad. Boförvaltaren ska se till att även borgenärer som är frånvarande vid det första sammanträdet informeras om det fortsatta sammanträdet, om det finns ett särskilt skäl till det.
2.3 Borgenärssammanträde på distans
Borgenärssammanträdet kan också hållas så att deltagarna har kontakt med varandra per telefon, via videoförbindelse eller med hjälp av någon annan teknisk anordning. I praktiken är det vanligaste sättet i dag att ordna borgenärssammanträdet med hjälp av olika kommunikationsapplikationer. Det är möjligt att delta i dessa via dator, pekplatta eller smartmobil.
Boförvaltaren beslutar om att ett sammanträde ska ordnas på distans. Om en borgenär eller gäldenären inte har möjlighet att delta i distanssammanträdet, ska han eller hon i god tid före sammanträdet kontakta boförvaltaren och förhandla om hur deltagande i sammanträdet på något annat sätt skulle lyckas bäst (t.ex. per telefon eller på plats på boförvaltarens kontor).
Distanssammanträde kan hållas till exempel som en telefonkonferens, om borgenärerna är få till antalet eller bara ett fåtal ärenden ska behandlas. Om borgenärssammanträdet ordnas per telefon, ska de borgenärer och gäldenärer som deltar i sammanträdet helt konkret befinna sig i sådan förbindelse med varandra att en förhandling är möjlig. Ett förfarande där boförvaltaren separat ringer upp borgenärerna och gäldenärens representant för att begära deras ståndpunkt kan inte betecknas som ett borgenärssammanträde. Ett sådant förfarande kan vara annat beslutsförfarande (se punkt 3).
Om borgenärssammanträdet hålls som ett distanssammanträde, måste alla deltagare åtminstone kunna höra varandra. Borgenärssammanträdet kan också ordnas så att boförfaltaren kallar borgenärerna till sammanträdesplatsen och bara en del av borgenärerna deltar i sammanträdet via en distansförbindelse. Detta tillvägagångssätt förutsätter att boförvaltaren och den berörda borgenärens representant kommer överens om förfarandet i god tid före sammanträdet.
Gäldenären har rätt att delta i borgenärssammanträden. Gäldenärsrepresentantens tekniska anslutning ska avbrytas tillfälligt eller också ska han eller hon lämna sammanträdeslokalen, om borgenärerna vid ett distanssammanträde behandlar ett ärende där boförvaltaren begränsar gäldenärens rätt till information.
Arrangemangen för ett distanssammanträde är de samma som för ett vanligt borgenärssammanträde.
Kallelseförfarandet är likadant för ett distanssammanträde som för ett vanligt borgenärssammanträde. I kallelsen ska borgenärer som deltar i sammanträdet och gäldenären ombes anmäla sig till sammanträdet senast på den utsatta dag som boförvaltaren bestämt, för att en länk till sammanträdet och sammanträdesmaterialet ska kunna skickas till deltagarna före sammanträdet. Boförvaltaren ska be deltagarna att uppge sina kontaktuppgifter, e-postadress och telefonnummer som personen kan nås på före sammanträdet och även under sammanträdet. Även eventuella fullmakter ska sändas till boförvaltaren i samband med anmälan. De tekniska anslutningarna kan efter behov testas på förhand och till exempel kan en bestämd tidsperiod reserveras för testning innan sammanträdet börjar. I kallelsen kan boförvaltaren till exempel be deltagarna att ansluta till mötet 15 minuter före sammanträdets början för att det ska finnas tillräckligt med tid för att logga in till sammanträdet och kontrollera att anslutningen fungerar.
Boförvaltaren bör redan i kallelsen nämna att de ärenden som behandlas vid sammanträdet inte är offentliga, att deltagarna har tystnadsplikt och att utomstående inte har rätt att följa sammanträdet.
När det gäller ett borgenärssammanträde som ordnas som distanssammanträde före bevakningsdagen ska boförvaltaren underrätta Rättsregistercentralen om tiden och platsen för sammanträdet. Rättsregistercentralen för in uppgifterna om borgenärssammanträdet i konkurs- och företagssaneringsregistret. Det rekommenderas att ange ”Distanssammanträde (namnet på kommunikationsapplikationen som används)” som sammanträdesplats i denna anmälan. Om det också är möjligt att delta i distanssammanträdet fysiskt på sammanträdesplatsen, ska även sammanträdesplatsens adress anges i denna punkt. Det rekommenderas att anmälan görs elektroniskt via Kosti-systemet.
Sammanträdesmaterialet ska sändas i god tid, beroende på materialets omfattning till exempel 2 dagar före sammanträdesdagen, till deltagarna som anmält sig för att de ska kunna ta del av det.
Boförvaltaren ska i normal ordning försäkra sig om deltagarnas identitet även vid distanssammanträde. Det kan anses som tillräckligt att borgenären deltar i distanssammanträdet via den e-postadress som boförvaltaren skickade sammanträdeslänken till. Om det uppstår ovisshet om saken, kan boförvaltaren t.ex. kräva att deltagaren uppvisar ett identitetsbevis. Boförvaltaren kan vägra rätten att delta i sammanträdet, om det inte går att försäkra sig om deltagarens identitet. Boförvaltaren ska i början av sammanträdet också påminna om att utomstående inte har rätt att följa borgenärssammanträdet.
Boförvaltaren ska i början av sammanträdet påminna deltagarna om att ärenden som behandlas vid sammanträdet inte är offentliga och att borgenärerna och gäldenären har tystnadsplikt (konkurslagen 14 kap. 13 §). Om boförvaltaren spelar in distanssammanträdet för konkursförvaltningens eget bruk, ska han eller hon underrätta deltagarna om att sammanträdet spelas in samt om start- och sluttiden för upptagningen.
Boförvaltaren ska för sin egen del se till att sammanträdet går att genomföra tekniskt och för att den tekniska utrustningen, programmen och datakommunikationsförbindelserna som används fungerar. De borgenärer som deltar i sammanträdet och gäldenären ansvarar för att deras utrust och datakommunikationsförbindelser fungerar.
Boförvaltaren ska i början av sammanträdet ge deltagarna anvisningar om tillvägagångssätten på sammanträdet. Det kan till exempel förutsättas att mikrofonerna hålls avstängda för att bakgrundsljud inte ska störa sammanträdets förlopp. Ordföranden ger ordet till deltagarna utifrån deltagarnas begäran och deltagaren får öppna sin mikrofon bara när ordet har getts till honom eller henne. Ordföranden bör ha möjlighet att tysta en deltagares ljud om deltagaren talar medan någon annan har ordet eller för att störa mötet. Boförvaltaren har rätt att avlägsna en deltagare från sammanträdet, om sammanträdet störs allvarligt på grund av deltagarens uppförande.
Det kan vara nödvändigt att hålla kameran påslagen i samband med att deltagarna identifieras, men i övrigt kan den hållas avstängd för att inte överbelasta datakommunikationskapaciteten.
I början av mötet ska boförvaltaren ge deltagarna anvisningar om att deltagarna vid eventuella tekniska problem först ska försöka återansluta till sammanträdet. Om detta inte lyckas, ska deltagaren kontakta boförvaltaren t.ex. per telefon eller e-post. Det kan göras möjligt för deltagaren att delta i sammanträdet t.ex. per telefon. Om boförvaltaren märker att flera deltagare har tekniska problem, ska sammanträdet avbrytas och problemen försöka utredas. Om problemen inte kan lösas, kan det bli aktuellt att fortsätta sammanträdet senare under samma dag eller skjuta upp det till ett fortsatt sammanträde.
Boförvaltaren behöver inte självmant börja reda ut om någon av deltagarna lämnar sammanträdet medan det pågår utan att uppge orsaken.
Om en omröstning måste genomföras på sammanträdet, ska boförvaltaren se till att omröstningen antecknas så att det i efterhand på ett tillförlitligt sätt kan verifieras hur omröstningen förlöpte.
Boförvaltaren kan efter eget gottfinnande först be om de största borgenärernas ståndpunkt i ärendet som ska beslutas (provomröstning). Om de är eniga eller om största delen av de representerade skulderna understöder ett visst beslutsförslag, är beslutets slutresultat klart. Därefter kan boförvaltaren fråga vilka som är av motsatt åsikt och anteckna de borgenärer som är av motsatt åsikt och deras fordringar, främst för eventuellt ändringssökande.
Över sammanträdet upprättas i normal ordning ett protokoll, där behandlade ärenden, fattade beslut och omröstningar framgår (se punkt 4.3 nedan). I protokollet antecknas inte t.ex. diskussioner som förts vid sammanträdet.
3 ANNAT BESLUTSFÖRFARANDE
Boförvaltaren kan be borgenärerna att meddela sin ståndpunkt i ett ärende som annars borde behandlas vid borgenärssammanträdet.
Detta beslutsförfarande kan boförvaltaren tillämpa i synnerhet för att besluta om ett enskilt, mycket entydigt ärende som gäller exempelvis beslut om försäljning av egendom på basis av köpeanbud som eventuellt i förväg tillställts borgenärerna.
Boförvaltaren ska uttryckligen meddela borgenärerna att det är fråga om begäran om en ståndpunkt för ett beslut. Det rekommenderas att boförvaltaren lägger fram en skriftlig begäran om att borgenären ska meddela sin ståndpunkt och även begär ett skriftligt svar. Begäran om ståndpunkt kan skickas som ett vanligt brev, per telefax eller e-post till den adress som borgenären eller gäldenären uppgett. Svaret kan skickas till boförvaltaren på samma sätt. I samband med begäran om ställningstagande ska boförvaltaren sända det material till borgenärerna som de behöver som beslutsunderlag, om det inte sänts tidigare.
Om en borgenär meddelar sin ståndpunkt till boförvaltaren per telefon, ska boförvaltaren anteckna borgenärens ståndpunkt i konkursboets handlingar så att den kan verifieras senare.
Boförvaltaren ska ge borgenärerna en tidsfrist på minst två veckor för att meddela sin ståndpunkt. I brådskande fall kan även en kortare tidsfrist tillämpas. Gäldenären ska ges tillfälle att inom samma tidsfrist meddela sin ståndpunkt i ärendet.
Information som kan påverka de övriga borgenärernas beslut och som boförvaltaren under beslutsförfarandet får exempelvis av en borgenär ska av boförvaltaren utan dröjsmål förmedlas till de övriga borgenärerna som deltar i beslutsfattandet.
Som beslut gäller den ståndpunkt som har fått enkel majoritet av röstetalet för de borgenärer som uttryckt sin ståndpunkt. Vid lika röstetal i beslutsförfarandet eller om ingen av borgenärerna meddelar sin ståndpunkt inom utsatt tid, avgör boförvaltaren saken.Boförvaltaren ska även uppmärksamma majoritetsbestämmelserna i 15 kap. 4 § i konkurslagen.
Boförvaltaren ska meddela vilket beslut som har fattats i ett annat beslutsförfarande samt tidpunkten för beslutet. Meddelandet ska sändas åtminstone till de borgenärer som meddelat sin ståndpunkt och till gäldenären. Ett beslut som gäller boförvaltarens arvode ska dessutom utan dröjsmål sändas till konkursombudsmannen för kännedom.
4 FÖRFARANDET VID ETT BORGENÄRSSAMMANTRÄDE
4.1 Borgenärssammanträdets olika delar
Vid borgenärssammanträdet behandlas följande ärenden:
1.Sammanträdets öppnande
Boförvaltaren öppnar sammanträdet.
2.Val av ordförande och kallande av sekreterare
Boförvaltaren är ordförande. Borgenärerna utser ordföranden om boförvaltaren är jävig eller på annat sätt förhindrad. Borgenärerna ska ges möjlighet att samtala fritt utan att boförvaltaren är närvarande när sammanträdet behandlar arvodet till en boförvaltare som är ordförande.
Det är önskvärt att boförvaltaren i förväg ser till att sammanträdet får en utomstående, oberoende ordförande, om man på förhand känner till att det kan finnas betydande konflikter som påverkar sammanträdets förlopp. Ordföranden, boförvaltaren eller någon annan person kan vara sekreterare för sammanträdet.. Sekreteraren väljs inte, utan ordföranden kallar den som han eller hon anser vara lämplig som sekreterare.
3.Val av protokolljusterare
En eller två borgenärer eller en representant för gäldenären väljs till protokolljusterare.
Det kan också vara behövligt att välja rösträknare för sammanträdet.
4.Registrering av närvarande och deras ställning
Ordföranden bör konstatera vilka som är närvarande vid sammanträdet och deras ställning i konkursförfarandet. Dessa gäller även dem som deltar i sammanträdet på distans. Borgenärernas fordringar ska framgå av protokollet, om det behövs. En sådan situation kan uppstå till exempel om en omröstning ordnas under sammanträdet.
Boförvaltaren eller de som arbetar på boförvaltarens kontor får inte vid borgenärssammanträdet vara ombud för någon borgenär eller gäldenären, eftersom boförvaltaren i sitt uppdrag företräder alla borgenärer.
Vid borgenärssammanträdet ska boförvaltarna eller åtminstone en av dem vara närvarande.
Inga andra än konkursborgenärerna och gäldenärens representant samt deras biträden eller ombud får delta i borgenärssammanträdet. Sammanträdets ordförande kan föreslå att borgenärssammanträdet ska vara offentligt, om inte en tredje parts rätt kräver att sammanträdet hålls bakom stängda dörrar. Föreslår en enda närvarande borgenär eller gäldenären att ett sammanträde som var avsett att vara offentligt inte ska vara det, ska sammanträdet hållas bakom stängda dörrar.
Gäldenären har rätt att delta i borgenärssammanträdet och att där framföra sin åsikt om ärenden som behandlas. Boförvaltaren kan dock begränsa gäldenärens rätt att få uppgifter och att delta i borgenärssammanträdet, om begränsningen kan anses nödvändig för att trygga konkursboets eller en utomståendes rättigheter eller av något annat särskilt skäl. Gäldenären har dock rätt att få uppgifter om de behandlade ärendena när det inte längre finns en grund för begränsningen.
En aktieägare i gäldenärsföretaget har inte enbart på grund av sitt innehav vara närvarande vid borgenärssammanträdet. En aktieägare i gäldenärsföretaget får vara närvarande vid sammanträdet, om borgenärerna enhälligt tillåter det.
Även personer som biträder boförvaltaren i skötseln av konkursboet, arbetar på boförvaltarens kontor och/eller är anställda hos boet har rätt att närvara vid sammanträdet. De behöver inte särskilt beviljas tillstånd att närvara.
5.Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutsförhet
Ett borgenärssammanträde är beslutsfört, även om inga borgenärer är närvarande vid sammanträdet. I detta fall fattar ordföranden beslut om de ärenden som behandlas vid sammanträdet.
6-n. Ordinarie ärenden
Behandlingen av de ordinarie ärendena och protokollföringen av dessa tas upp nedan.
n+ 1.Övriga ärenden
Delegationen rekommenderar att alla ärenden som behandlas vid sammanträdet även uppges i kallelsen. Enligt delegationen är det inte önskvärt att bindande beslut fattas i andra ärenden än dessa.
Vid ett borgenärssammanträde kan beslut fattas även i ärenden som inte nämns i kallelsen, om avgörandet inte kan anstå. Om ärendet är viktigt ska borgenärerna och gäldenären dessutom ha informerats om detta senast en vecka före sammanträdesdagen. Boförvaltaren ska meddela om ärendet på samma sätt som det skulle ha gjorts i möteskallelsen och foga en redogörelse för saken till meddelandet.
Sammanträdet kan dessutom alltid fatta beslut i ett ärende som inte nämns i kallelsen, om alla de borgenärer som kallats till sammanträdet ger sitt samtycke till det. I beslutet kan också ett villkor inkluderas om att en frånvarande borgenärs samtycke inhämtas i efterhand.
När ett ärende som inte nämnts i kallelsen till sammanträdet har avgjorts utan att gäldenären varit närvarande vid sammanträdet, ska boförvaltaren genast efter sammanträdet underrätta gäldenären om beslutet så att gäldenären kan utöva sin rätt att söka ändring i borgenärernas beslut.
Under övriga ärenden ska boförvaltaren också informera borgenärerna om sådana till konkursboets löpande förvaltning hörande ärenden som boförvaltaren har avgjort självständigt.
Dessutom kan frågor som borgenären eller gäldenären själv tagit upp vid sammanträdet behandlas.
n+ 2.Sammanträdets avslutande
4.2 Uppgifter om boet och dess förvaltning
Uppgifter om sådant som berör konkursboet ingår i
- boförteckningen
- gäldenärsutredningen
- protokollen från borgenärssammanträdena
- årsredogörelserna
Dessa utredningar kan slås samman till en helhet så att man lättare kan dra slutsatser om konkursboets operativa och ekonomiska situation. Sammanställningen börjar med gäldenärsutredningen och slutar med protokollet över det avslutande sammanträdet samt slutredovisningen.
Vid varje borgenärssammanträde ska en redogörelse över boets tillstånd behandlas bland de ordinarie ärendena. Detta innebär att borgenärerna ges en skriftlig redogörelse för boets tillstånd samt viktiga förändringar i boets verksamhet och ekonomi.
4.3 Protokollföring av ordinarie ärenden
Behandlingen av ordinarie ärenden ska protokollföras så att en person som inte har deltagit i sammanträdet förstår beslutet och vid behov även beslutsgrunderna som framförts vid sammanträdet. Förutom besluten och de nödvändiga grunderna ska även omröstningar och avvikande åsikter framgå av protokollet.
Om ett ärende endast går ut på att boförvaltaren redogör för något som gäller boet, antecknas redogörelsen i protokollet, såvida den inte grundar sig på en handling som bifogas protokollet.
Boförvaltaren ska på begäran sända en kopia av protokollet till borgenärerna eller gäldenären. Boförvaltaren ska alltid förhöra sig om de som deltagit i sammanträdet vill ha protokollet. Protokollet ska alltid sändas till en borgenär eller gäldenär som har anmält missnöje med borgenärssammanträdets beslut. Protokollet ska alltid sändas till gäldenären, om ett beslut har fattats i ett ärende som inte nämns i kallelsen. Konkursombudsmannen ska alltid utan särskild begäran sändas en kopia av protokollet jämte bilagor.
4.4 Exempel på ordinarie ärenden vid det första borgenärssammanträdet
1-5. Ärenden som berör sammanträdesförfarandet, enligt 4.1 ovan
6.Redogörelse för boets tillstånd och utförda åtgärder
Boförvaltaren redogör för boets tillstånd utgående från sin skriftliga redogörelse. I protokollet behövs endast en anteckning med en hänvisning till den redogörelse som bifogas protokollet, om redogörelsen och de åtgärder som man hänvisar till godkänns utan ändringar. Framgår det däremot av diskussionen vid sammanträdet eller på något annat sätt att redogörelsen eller någon annan utredning är bristfällig eller att borgenärerna har olika uppfattningar om boförvaltarens redogörelse, ska en anteckning göras i protokollet om de väsentliga delarna i diskussionen vid sammanträdet.
7.Realisering av konkursboets egendom
Boförvaltarna kan befullmäktigas att realisera boets egendom på det sätt som de anse vara bäst i enlighet med lag och god boförvaltningssed.
Borgenärssammanträdet kan ge boförvaltaren begränsade realiseringsbefogenheter till exempel så, att boförvaltaren endast får avsluta försäljningar som understiger ett visst penningbelopp eller realisera boets egendom med hjälp av en viss realiseringsmetod. Konkurslagen förutsätter att det i borgenärernas beslut nämns för vilken tid denna överföring av beslutanderätt gäller.
I beslutet ska särskilt nämnas om fullmakten gäller sådan försäljning av boets egendom att egendomen överlåts till gäldenären eller en borgenär eller till någon annan som en funktionell helhet. I detta fall kräver överlåtelsen av egendomen enligt 15 kap. 4 § 2 mom. i konkurslagen ett majoritetsbeslut bland såväl borgenärer med förmånsrätt som andra borgenärer. Delegationen rekommenderar ett beslut om att inte bevilja fullmakt för överlåtelser som tas upp i detta avsnitt, om detta inte nämns i kallelsen till sammanträdet.
Om boförvaltaren har ingått avtal föravtal om försäljning av egendom i boet, ska föravtalen läggas fram för borgenärssammanträdet. En redogörelse för de händelser som har resulterat i ett föravtal ska läggas fram för borgenärssammanträdet och antecknas i protokollet, och av denna anledning ska borgenärerna delges exempelvis konkurrerande anbud som mottagits av boet.
8.Särskild granskning
Beslut kan fattas om genomförande av särskild granskning av konkursgäldenärens bokföring i den omfattning som bestäms särskilt och så att den gäller exempelvis vissa av gäldenärsbolagets räkenskapsperioder eller endast återvinningsgrunderna. Innan beslutet fattas ska boförvaltaren uppge sina observationer vid en preliminär granskning av gäldenärens bokföring och övriga verksamhet.
Borgenärssammanträdet kan bestämma vem som ska utföra den särskilda granskningen eller befullmäktiga boförvaltaren att ge granskningen i uppdrag åt den som boförvaltaren anser vara bäst lämpad att utföra den.
9.Granskning av konkursboets förvaltning och bokföring
Borgenärssammanträdet kan besluta om granskning av konkursboets förvaltning och bokföring. Frågan behandlas i delegationens rekommendation nr 10.
I regel ska frågan gällande granskning av konkursboets förvaltning och bokföring tas upp på sammanträdets föredragningslista, om det inte är uppenbart onödigt.
10.Eventuella rättegångar
Borgenärssammanträdet kan befullmäktiga boförvaltarna att väcka återvinningstalans- och andra rättegångar som enligt boförvaltarnas omdöme är ändamålsenliga för boet.
Boförvaltaren har rätt och skyldighet att föra talan som han eller hon anser vara behövlig för förvaltningen av boet. Boförvaltaren ska ge borgenärssammanträdet en tillräckligt tydlig och utförlig redogörelse för vad en talan som boförvaltaren har väckt grundar sig på samt för de övriga iakttagelser som boförvaltaren har gjort och som kommer att resultera i att talan väcks.
Borgenärssammanträdet kan också förbehålla sig rätten att väcka talan. I detta fall beslutar borgenärssammanträdet separat i varje enskilt fall huruvida talan ska väckas eller om boet ska avstå från sina anspråk eller från att väcka talan.
11.Redogörelse för utkontrakteringskostnader
Boförvaltaren ska alltid ge borgenärerna en specificerad redogörelse för realiserade och planerade kostnader för utkontraktering.
12.Boförvaltarens arvode
Borgenärerna fastställer boförvaltarens arvode och kostnadsersättningar i den första fasen samt grunderna för arvodet och eventuell delbetalning i den andra fasen. Dessutom kan beslut fattas om boförvaltarens rätt att lyfta förskottsarvoden.
12– n. Övriga ärenden samt avslutande av sammanträdet
4.5 Exempel på ordinarie ärenden vid ett slutsammanträde
1-5. Ärenden som berör sammanträdesförfarandet, enligt 4.1 ovan
6.Redogörelse för boets tillstånd och utförda åtgärder
Boförvaltaren redogör utgående från sin skriftliga redogörelse för boets tillstånd under hela konkurstiden. I protokollet behövs endast en anteckning med en hänvisning till den redogörelse som bifogas protokollet, om redogörelsen och de åtgärder som man hänvisar till godkänns utan ändringar. Framgår det däremot av diskussionen vid sammanträdet eller på något annat sätt att redogörelsen eller någon annan utredning är bristfällig eller att borgenärerna har olika uppfattningar om boförvaltarens redogörelse, ska en anteckning göras i protokollet om de väsentliga delarna i diskussionen vid sammanträdet.
7.Redogörelse för utkontrakteringskostnader
Boförvaltaren ska ge borgenärerna en specificerad redogörelse för realiserade kostnader för utkontraktering.
8.Boförvaltarens arvode och slutredovisning
Boförvaltarens arvodesyrkande ska vara upprättat på det sätt som förutsätts i delegationens rekommendation nr 13 om boförvaltarens arvode.
Boförvaltaren ger borgenärerna en slutredovisning som bifogas protokollet.
9.Betalning av utdelning
Beslut om betalning av utdelning till borgenärerna fattas utgående från boförvaltarens förslag. Förslaget bifogas protokollet. Delegationens rekommendation nr 12 gäller förslaget till utdelning.
10.Avslutande av konkursboet
När slutredovisningen har godkänts upphör konkursen som förfarande. Boförvaltaren ska ge en slutredovisning om konkursboet inte längre har anhängiga ärenden som är betydelsefulla för borgenärernas utdelning. Följaktligen kan till exempel ärenden som gäller realisering av panter förbli anhängiga, likaså försäljning av varor av obetydligt värde eller indrivning av fordringar.
Konkursboet kan inte avslutas om boet har obetalda skulder eller en rättegång om boets förpliktelser pågår.
11.Utredning i efterhand
Om boet har oavslutade ärenden när slutredovisningen godkänns, ska det i beslutet nämnas hur dessa ärenden kommer att hanteras. Borgenärerna kan till exempel förutsätta att boförvaltaren med regelbundna mellanrum informerar dem om hur processerna framskrider, slutresultaten av dessa och hur fordringarna inflyter.
Boförvaltaren ska utan dröjsmål i Kosti registrera en uppgift om huruvida man i konkursboet ska utföra åtgärder för utredning i efterhand efter att slutredovisningen godkänts samt spara en utredning om sådana åtgärder i Kosti.
12 – n. Övriga ärenden, givande av besvärsanvisning och avslutande av sammanträdet
5 BESVÄRSANVISNING
5.1 Borgenärssammanträde
Innan borgenärssammanträdet avslutas ska ordföranden ge följande, i 15 kap. 11 § i konkurslagen föreskrivna anvisning om hur borgenärssammanträdets beslut kan klandras:
Den som vill ansöka om att borgenärssammanträdets beslut ska upphävas eller ändras, ska göra en ansökan om detta till domstolen inom en månad från borgenärssammanträdet. En borgenär eller gäldenär som är närvarande ska dock omedelbart anmäla missnöje med beslutet hos sammanträdets ordförande, vid äventyr att personen förlorar sin talan.
Eftersom i synnerhet som inte har någon juridisk utbildning kan finna det svårt att söka ändring i borgenärssammanträdets beslut, ska boförvaltaren särskilt fråga om någon av dem som deltar i sammanträdet är missnöjd med borgenärssammanträdets beslut och konstatera att endast den som anmäler missnöje har rätt att föra talan i ett klanderärende.
I protokollet ska antecknas huruvida någon närvarande borgenär eller gäldenär har anmält missnöje med borgenärssammanträdets beslut.
5.2 Annat beslutsförfarande
När beslut fattats i annat beslutsförfarande, ska boförvaltaren till meddelandet om beslutet bifoga en anvisning enligt 15 kap. 11 § i konkurslagen om hur beslutet kan klandras:
Den som vill ansöka om att borgenärernas beslut ska upphävas eller ändras, ska göra en ansökan om detta till domstolen inom en månad från det att boförvaltaren har informerat om beslutet. En borgenär eller gäldenären ska dock senast en vecka från det att boförvaltaren informerade om beslutet meddela missnöje med beslutet hos boförvaltaren vid äventyr att personen förlorar sin talan.
5.3 Sökande av ändring i ett beslut som gäller boförvaltarens arvode
En tvist som gäller boförvaltarens arvode avgörs enligt 8 kap. 7 § av domstolen på ansökan av boförvaltaren, gäldenären eller en borgenär. Ansökan ska göras inom en månad från borgenärernas beslut om arvodet och ersättningen. Här tillämpas inte bestämmelserna om klander av borgenärernas beslut enligt 15 kap. 11 § och 12 § i konkurslagen, och därför förutsätts inte heller till exempel en separat anmälan om missnöje
6 INFORMATION OM BORGENÄRSSAMMANTRÄDETS BESLUT
Boförvaltaren kan informera massmedierna om sammanträdets beslut, om sammanträdet är föremål för allmänt intresse. Det finns skäl att vid borgenärssammanträdet diskutera hur informationen ska ges och vad den ska omfatta.
Helsingfors den 1 mars 2022
Kari Jaatinen Petri Hirsimaa
ordförande sekreterare